Aftonbladet – 19 januari 1844, sida 3

Omkring detta sår fanns en och annan fritt liggande tofs af hår, som i den mot såret vettande ändan var fullkomligt jemn. . 3:0 Ett på bakre hälften af högra bjessbenet, af en semilunär fason med en liten hudflik, som täckte detsamma ech som måste upplyftas, för att kunna intränga till sårets botten. Från detta sår, äfvensom från det i ordningen först nämnda, framträngde ständigt litet blod. 4:0 Ett på bakre delen af hufvudet, på venstra sidan af nackknölen, kontunderadt sår, med en betydlig svullnad omkring detsamma. 3:0o Tvenne små sår på pannan, som det tycktes, märken efter naglar. s 6:0 Tvenne kontusioner med hudlösheter, en på hvarje sida, straxt öfver örats fäste till tinningbenet. För öfrigt här och der, som det tycktes, svullnad och biod-underlöpning. På bål och extremiteter fanns ej något spår till yttre våld, med undantag af ett högst obetydligt skrubbsår, som blott aflossat öfverhuden och var beläget på inre sidan af högra knäct. N Hvad för öfrigt patientens öfriga tillstånd beträffar, anmärkes följande: Vid ankomsten till Lasarettet var hufvud, ansigte och händer öfverhöjda af blod, patienten var utan hatt, kappan var vid halsen hårdt tillknäppt samt linnet öfver bröstet blodigt. Patienten hade cj förmåga att stå, och på flera gånger förnyade frågor, hvem han var, hvad han hette, m. m., gaf han alls icke något svar. utan betraktade blott med uppspärrade ögon de omkringstående. Vid afklädandet gjorde han motstånd, på det sätt, att han ganska fast höll tag i nedra delen af kappoch frack-ärmerna, under beständigt fixerande af dem, som förrättade afklädningen. En och annan gång gjorde han en djup suck, under det han än med den ena och än med den andra handen tog på sitt hufvud. Straxt förrän han bars i sängen fick han sin första kräkning, som bestod af en rödbrun, tjock och vällinglik massa. Dessa kräkningar repeterades 4 å 3 gånger. Från näsan och högra örat, som var något blått och svullet, utflöt ej obetydligt arterielt blod åtskilliga gånger. Omkring !, öfver 42 föll han i en soporös sömn med snarkning, abdominel respiration, liten, långsam samt då och då intermittent puls, ögat hade till hälften förlorat sin glans, öfre ögonlocken tillslötos ej fullkomligt och pupillen var på venstra sidan utvidgad, på. högra kontraherad. Starkt ljus inverkade alls icke på pupillernas beskrifna tillstånd. Hvad behandlingen angår, applicerades, så snart han blifvit lagd i säng och håret blivit afklippt, isomslag, ådern öppnades, som dock ej gaf mer än nrågra uns blod, samt sist ett retande lavemang med ättika. Kl. 3, 2 på natten asomnade han. CV — En skräddaregosse, C. J. Lundgren, kom i Söndags afton ridande Drottninggatan framåt. -Midtför Davidsons mötte honom en okänd karl, hvilken, af okynne, med en käpp gaf gossens häst ett rapp, i följd hvaraf hästen skyggade och afkastade gossen, som genom fallet blef illa skadad i hufvudet och trampad på bröstet: Han affördes till lasarettet, der han ännu qvarligger. . — Förre sejlaresesällen Thelin fanns i Onsdags afton liggande död utanför en port vid Norrlandsgatan. Anledningen härtill lärer varit blodslag. Han hade nyss förut, frisk och sund, gått hemåt från en handelsbod, der han om dagarne plägade biträda som hjelpkarl. En af de persedlar, hvilka i boden försäljas, befanns instoppad under hans rock, och häraf upptäcktes, hvilken karlen i lifstiden varit. (Dagbl.) — En stolmakarebustru, boende vid Repsiagaregatan å Söder, och som, enligt uppgift af dem som känt henne, varit underlig till lynnet, ja, emeljanåt icke vid sina sinnens rätta bruk, hade natten Lill sist. Tisdag visat sig serdeles orolig och uppstigit lera gånger, men åter lagt sig; fram på förmiddagen anns hon hängande i källaren och redan död. Hon efterlemnar man och ett mindre barn. — Fjerdedag jul på aftonen anfölls en ädre militär vid hörnet af Parisergränd och Drottninggatan, och erhöll oförsedt ett svärt slag öfver hufvudet med en grof påk. Hatten värnade väl hufvudet, men påken gled vid slaget ned ölver ansigtet och träffade jiver munnen, så häftigt, att flere tänder utslogos. Vid den anfallnes rop, tog den anfallande flykten, i Ict han kastade ifrån sig påken, och någon spaning vå honom har icke sedermera kunnat erhållas. Det berättas ock, att en tjensteman i ett af hufudstadens verk blifvit för någon tid sedan öfverfalen vid börnet af Jacobs Bergsgränd och Norrlandssatan, under ganska svåra omständigheter, dem vi ikväl anse mindre väsendtlige att känna, innan tillörlitligheten af berättelsen hunnit närmare utrönas. — S.stl. gårdazs middag öfverkördes en gumna och ett barn af en bryggardräng, som kom i full lä 8 Timmermansgatan framåt; hade hästen ej skygat ät andra sidan, hade troligen om ej båda, åtmintone barnet, som gick närmast hästen blivit krossadt. rängen eftersattes af nägra personer, men kunde ej uppinnas, utan fortsatte arten i yrsprång gatau uppföre EL BH 5