f staden och att de der skulle anfalla den j de vätkladde mansperson, samt genom användt vå!d genast sätta den anfallne ur försvars tillstånd, varefter rån horde ske. Anlände till Gustaf Adonfs I torz mötte de qvinspersonen Juhlin, som af Lindberg undorättades om planen, undfägnades med bränviv och på uppmaning åtföljde tåget öfver Fredsgatan, torget vid Rödabodarne och vidare framåt Kung:holmsbren. Vandringen fortsattes nära intill Kung: jolms storget, utan att något lämpligt tillfälle till rån än isat sig och sällskapet återvände för allt söka bättre yet Utanför kyrkoherdehuset å Kungsholmen mö! förgy!larelärlingen Fredrik Christian Boman, som igerkände Lindqvist och Ekman samt inbjöds ai! leitaga uti örtärandet ar det återstående bränvinet. Secav detta skett och Boman, på uppmaning nckat att åtfölja Lindqvist och hans följestagare, ortvandrade de sammansvurne och mötte på Kungshbo!n rära intill Tegelbacken, Hr kammarjunkaren Laserstråte, som för dem var fullkomligt okänd och belt fredliet fortsatte sin väg åt Kungsholmen. Tecken att planen nu skulle sättas i full bordan vexiudes emellan desammansvurne och. enligt med Juni id öfverenskommelse, begäfvo Ekman och I: ig något längre fram åt Tegelbacken, för ait uppehålla till äfventyrs ankommande ersoner, och dymede!st förekomma all öfverraskning. Klädbängeren, som Licdqvist förvarat under sin rock framtogs och Lindqvist lemnade den tomma butejen till Wahlber efter desse sistnämnde och Lisdnderg skyndsamt 3 it Kangsholmssidan. Hr kammarjunkaren got id brons södra sida och Wahlberg jemte Lindher; ivo sig intill brons norra sida, samt påskyndade sin vandring under yttrande: Vi måste skynda oss. åå aut vi slippa in och ej få förargelse.n I samma dessa ord yttrades, framrusade Lindqvist botifvån och tilldelade med klädhängaren Hr kamms ij urkaren ett ylterst våldsamt slag utmed högra örat och tinningen tätt under hatten , så att denne föl! R och Hr kammarjunkaren bandlöst störtade till ni Den antallne reste sig likväl genast upp på I ch vilie, som det tycktes, fatta tag i Lindqvis 2 denne tillfogade honom med klädhängaren tv slag i hufvudet, hvarefter Wahlberg, som under : na ropat till Lindqvist: däng Axel, skyndade fram och udelade ett ytterligare slag med buteljen. fr kammarjankaren föll nu sanstös till marken, och sedan Lindqvist tillgripit hatten, samt den slagnes plånt bok utan framgång blivit i största hast eftersökt, vo sig Lindqvist, Wahlberg och Lindberg åter till Tegeldacken, der de för Ekman och Juhl n alade hela förloppet. Lindqvist gömde klädhängaren och hatten vid en vedfamn, och sprang derefter, jemte Lindberg, tillbaka åt bron, hvaremot Wahlberg. Juhlin och Ekman qvarstannade vid Tegelbacken och afvaktade de förres återkomst. Tvenne okända främmande manspersoner hade imedlertid anländt ifrån Kungsholmen, och voro sysselsatte med den slagne, vid det Lindqvist och Lindberg anlände till stället ). Dosse sistnämnde ställde sig fullkomligt okunnige om hvad som passerat, och ett samtal uppstod med de imasde om den inträffade händelsen, derunder Lniqvist yttrade den förmodan, att någon kört över ci iandlade. Innan kort hade Oven, Jansson och . på sätt desse berättat, kommit till stället sedan Lindberg eller någon af de okände hejdat hästen, och vid den slagnes. uppbärande i slädan, deruvcter samtilive biträdde, afpassade Lindberg tillfället och ! den slagnes i bakfickan på rocken, förvar: bok, hvarefter Lindqvist och Lindberg meds till lasarettet. Lindqvist, bvilkens afsigt icke varit att mörda, började bliiva något orolig 4ill sinnes, Jå jan säs den slagnes sanslösa tillstånd och, för ati jomnvål aflägsna alla misstankar, visade hän sig serdeles ang: elå gen att anskaffa hjelp, i hvilket afseeude han på lasarettsgården häftigt bultade på dörrar och fönster. Vid bortgåendet ifrån lasarettet åtöljdes Lindqvist. Lindberg och de tvenne okände manspersonerne över Kungsbolmsbron. Wahlberg, Ekman och Juhlin anträffades vid Tegelbacken. Sedan ev allmänt somtal egt rum om tilldragelsen och de tvecr Ände ägot aflägsnat sig ifrån de öfrige, förevisade fivdberg, på Lindqvists uppmaning, den tillgripn: aboken och förklarade att några penningar icke funnos der, men väl en. mångd papper, dem Lindqvist emottog och sönderref, hvarefter Lindberg kastade plånboken ö:ver planket. Misstanka yttrades genast emvt Lindberg, att han för egen räkning undanstuckit ar, som plånboken efter förmodan innehållit Lindbergs försäkran om motsatsen troddes ic uru han med flere eder bedyrade densamma. Förbrytorne åtföljdes till den vid hörnet af Clara vestra kyrkogata befintliga post och samspråkade med lenne cu stund, hvareiter de vidare begåfvo sig förbi Rosenbad och Gustaf Adolfs torg till Stottsbacke i, der Lindberg och Juhlin skiljde sig ifrån Lindqvist, Wahlberg och Ekman, hvilka sednare åter gingo till RR .geringsgatan och en stund uppehöllo sig utanför ou hus, der dansmusik spelades. Ekman ville slutligen hbogiva sig till sitt hemvist, beläget å Kungsholmen, och Lindqvist jemte Wahlberg följde med ända till Tegelbacken, hvarest Ekman ) De tilltalade uppgifva att de vid första ankomsten till bron sett bemöälde två manspersoner, som beledsagade cut frustimmer jemte ett barn åt Kung:bolmen och ru ätevvändt, och denna uppgit styrkes äfven a? omständigheterna. EA JA PN TE Sä