ne torde intressera mången, vilje vi återkalla följande detaljer: Framl. komirerserådet P. E. Fi!ten förordnade genom testamente af den 7 Sept 1822, att en fjerdedel af det honom efter hans broder tillfallne arf, skulle till allmänt nyttiga ändamål användås och fördelas i sex hufvudlotter, hvaraf den 4:sta till militärpensioner; 9:dra och 3:dje till pensioner för afskedade civile embetsoch tjenstemän samt till understöd för deras enkor och barn; 4:de till allmänna uppfostringsanstalter, hvaraf åt Upsala och Lunds akademier samt för folkundervisningen hvar sin en tredjedel; 5:te till allmänna barmhertighetsinrättningar i Stockholm; 6:te till nyttiga inrättningar i Skåne Af boets nettobehållning 864,834: 49. 6. uppgick den ifrågavarande fjerdedelen jemte räntor till 226,58 Rdr 23 sk. 4 rst, och denna summa blef af executor testamenti, arkitekten Enander utbetald till då t. f.öfverståthållaren, friherre af Nordin, hvilken hade erhållit uppdrag, att ofvannämnde dispositioners rätt bevaka. I anseende till uppkommen rättegång om sedermera gjorze arfsanspråk, hade dock Enander anhållit, att en summa af 40,000 Rdr, ungefärligen motsvarande stiftelsernas andel i det omtvistade arfsbeloppet, måtte afsättas; och Kongl Maj:t den 30 April 4836 förordnat, att sistvämnde summa med obet:Id ränta 348: 46 skulle utaf frih. af Nordin i statskontoret deponeras, hvarefter, till då skeende utdelning å hvarje hufvudlott återstode 34,004: 36. 3. Derjomte och sedan H. K. H. Kronprinsen, som af testator hade sig uppdragenden närmare dispositionen a Z:de hufvudlottens en tredjedel för folkundervisningen, hemställt, att då någon myndighet för allmänna vården af denna undervisning ännu ej funnes, äfven denna en tredjedel, år 4836 utgörande 10,333: 44. 4., finge hos statskontoret nedsättas, till dess HL. K. H. kunde afgifva underdånigt förslag till medlens användande. Med bifall dertill förordnade Kongl. Maj t, att så väl dessa, som förutnämnde 40,000 Rdr af statskontoret skulle förräntas, ? Under år 1843 hade arkitekten Enander hos statskontoret anmält, att sedan arfstvisten numera vore. sålunda afgjord, att det omtvistade beloppet 40,000 Rår ostridigt finge af inrättnirgarne bibehållas, han ej ansåg hinder möta för den slutliga utdelningen, Med anmälan härom, hems älide statskontoret i skrifvelse af den 43 nä tlidne September, att, då orsaken till den gjorda depositionen sålunda upphört, Kongl. Maj:t ville snarligen besluta om medlers slutliga utdel ; helst förvaltningen deraf numera vore för stat ntorets åligganden fremmande och, synnerligast för räntekammaren, bessärande. En expos öfver medlens förvaltning utvisade att: de tili samtlige hufvudlotterne hörande 4nN,600: — — med räntor vunnit en tillökning af 20,004: 33. 6. Tillsammans 60,004: 33. 6 och att de till folkundervisningen anslagne oo. . — 410,335: 44. 4. äfvenledes genom förräntande ökats med . . ss. so ss. ss s ss vv 4,088: 3. 4. Tillsammans 14,424: 47. 8. ehuru slutlig liqvid fonderna emellan ej kunde uppgöras, förrän medlen komme att till de afsedde ändamålen disponeras och räntebeloppet sålunda ej kunde på förhand bestämmas. Denna enkla fråga är således pu endast beroende på Kongl. Maj:!s afgörande; man har åtminstone icke ännu hört att den blifvit afgjord. Måhända kan orsaken sökas deruti, att förslaget till användande af de för folkundervisningen bestämda medel först skulle infordras. RR