vän sjukdomen. Nåöra bland dessa fästen behöfva blolt eröfras, för att tjena till stödjepunkter för nen utländsk invasion: och händer icke någonting sådant, så kunna de blifva förskansade läger för vupproriska gardestroppar. Lamartines yttrande är lika litet tvätydigt: nDessa fästen, sådana som deras beskaffenhet utvecklar sig, utgöra, efter min åsigt, den mest obeslöjade reaktion emot franska revolutionen, som man någonsin vågat, och som någonsin lyckats, den är bundrafallt mer fiendtlig, än tilitaget den 8 Brumaire — då Napoleon grundlade sitt välde — hundra gånger mera betänklig, än de begge restaurationerna; ty den 48 Brumaire kom med ,segrar, och restaurationerna med grundlagar .... Lagstiftningen vanhelgar. ingenting, om hon undansparkar dessa stenblock, som nedtrycka två pånyttfödelser af vårt land och med denna dess !trihet.n I det följande af detta bref sysselsätter sig Arago med några utom Frankrike ovigtiga undersökningar öfver lämpligaste formen för de beslut som oppositionen och petitionärerna mot de detacherade fästena ha att påyrka i kamrarna; hvarefter följa åtskilliga, äfven. blott för fransmän in teressanta reflexioner, öfver befästningen af Vincennes och vanvårdnaden af befästningarna vid Rheims, Chalons och Montereau. Det första brefvet slutar med följande ord: Jag bar utan alla förbehåll yttrat mig om de detaeherade fästena. Det återstår att framlägga resultatet af mina undersökningar om ringmuren, detta skall blifva föremålet för två andra bref. Je. F. Arago. Depuierad för Pyren6es-Orientaes.; (Forts. följer.)