Aftonbladet – 16 januari 1844, sida 3

I, llands lan ipgalunda förgates, da råga är om en dylik Tbeskattningsåtgärd. Det är knappt något exempel på, att icke markegångstaxan, upprättad efter de fyra riksståndens de puterade, bvarje år öfverstiger det i orten gångbara priset på de flesta artiklar, serdeles hvad spanmålen I beträffar, och hvartill orsaken igenfinnes dels deri, -latt embetsmannaintresset, som finner sin fördel vid Jatt spanmälen högt uppdrifves, är det rådande bland herrar deputerade och således lätt öfverrösta landtmannaintresset, som vid dessa sammanträden betyder lika med 0; dels deri, att som utskeppningen af spanI mål vid denna period, eller slutet af Oktober månad, lär lifligast, så är ock priset i följe deraf högre än elljest, ochdenna omständighet veta herrar deputerade I ganska väl att begagna sig af för att få sin önskan -lom en hög markegångstaxa uppfylld, och efter slutad lutskeppning sänker sig vanligtvis priset med 4 å 2 I R:dr per tunna och dervid bibehåller det sig merändels hela året igenom, så vida icke någon egen hänTI delse gör, att det fram på våren eller sommaren skulle höja sig något, men öfver markegångstaxan har Idet dock aldrig mägtat höja sig; detta är ett mångårigt factum, som hvar man känner och af ingen kan jäfvas. — Finge det nu bero dervid, så vore det onda ändå någorlunda drägligt; det hade åtminstone något Iskäl för sig, ty det kan icke nekas, att vid den tidpunkt, då markegångssättningen skedde, var spanmålen verkligen i det pris, som derå blifvit faststäldt; huruvida det är rättvist att begagna sig af en sådan konjunktur till egen fördel och andras skada, det blir en annan sak. — Men nu kommer Kammarkollegium efter och hugger till med icke mindre än 4 R:dr och deröfver per tunna spanmål och stegrar äfven priset på en mängd andra artiklar alldeles oskäligt emot hvad de i landsorten eller på Wisby torg vanligen gå och gälla. — Motstående tabell utvisar detta, och att den är öfverensstämmande med sanna förhållandet hop pas Ins., att Red. icke betviflar; den kan dessutom när som helst oflicielt bestyrkas. För tvenne år sedan besvärade sig några bland allmogen hos regeringen öfver Kammarkollegii godtyckliga förfarande i detta afseende; de fingo afslag på sina besvär, som lätt var att förutse; men det tyckes nästan, som Kammarkollegium velat hämna sig öfver elt slikt ofog å folkets sida, ty så groft som förlidet år och nu i år har det dock aldrig förhöjt markegångstaxan och derjemte hittills skonat en mängd andra artiklar, som denna gången äfven fått komma med i beräkningen. — Vi hafva således en magt i samhället, utom Rikets Ständer, som cger rättighet att belasta folket med skattebördor, mot hvilkas utgörande ingen klagan eger rum. Man invänder väl, att om markegångstaxan är för bög, så står det räntegifvaren fritt att leverera sin afrad in natu:a; det är väl. — Men den som vet, hvad många mils forslor i hvad väglag och väderlek :som helst vill säga för en landtbrukare, och huru det kan tillgå på ränterierne med sädens mätning och kassering af en sjelfmyndig magasinsförvaltare, han undrar icke på, att bonden heldre låter preja sig på några riksdaler, än han vill bli prejad och hundfilad på magasinet. Ins. tager sig friheten uttala en önskan, som han delar med alla, hvilka tryckas af Kammarkollegii ok, alt tidningarne måtte. närmare belysa och alhandla detta ämne, så att väckelse gåfves åt kommande Ständer att taga saken i betraktande och åtminstone försöka, hvad som åtgöras kunde till det ondas afbjelpande. Lyckades detta, som man vill hoppas att tro, om saken rätt bedrifves, så blefve det en ny förbindelse till de många öfriga, hvari nationen står till publiciteten för dess ädla bemödanden att bevaka folkets intressen och strida mot våld och orättvisa, under hvad skepnad de än må framträda. Nedanstående tabell utvisar skillnaden emellan torgpris och markegångspris, fastställdt af riksståndens deputerade, samt Kammarkollegii förhöjda värde å nedannämnde artiklar: sudå10g, sid -s30r3oN -38W suap -UBISSAIY stad ep : -fou10; 11337 i jOM4RWWLY Nmtoymme Tunna Hvete Rgs R:dr 42: — 49: 48, d:o RBåg . . . . 10: — 41: — d:o Korn vv : : på DJ LL 12 Fr r FET Sjö 10 SKR d:o Hafre . vs . lisp, Smör . . . . . LJ RS 7 3 7 gammalt Får . . . 5 — ungt do co . . 2 2 fat Skälspäck om 24 lisp. 72: — 79: — 81: — 5: 24. dj 35 9: lass Hö om 24 lisp. . 6 — 7: 24. lisp. Halm . . . . 4. — 6 — 9 kast Furueller Tallved. 42. 4. — 4: 24. Tunna god Tjära . . 9 — 140: — Summa 137: 40. 143: 48. 160: 43. Af ofvanstående, som är utdraget så väl ur den tryckta markegångstaxan, fastställd af riksståndens deputerade, som Kammarkollegii embetsskrilvelse till landshöfdingeembetet på Gottland, ser man, buru skälspäck och tjära äro de enda artiklar, som förmått hålla sig uppe i gångbart pris med det af riksstånlens deputerade fastställda priset — Kammarkollegium ar dock icke funnit sig belåtet dermed, utan huggit ill med en förhöjning af icke mindre än 9 Ridr per at skälspäck och 4 R:dr per tunna tjära; och då sottland i synnerhet levererar en stor qvantitet tjära ill kronan, som dock får lösas med penningar, så gör letta en vacker tillökning på debetsedeln. Subtrahear man nu torgpriset från Kammarkoliegii åsatta ärde å förestående 42 artiklar, så uppstår en skillnad På je pe pe je je h DO KN pA f icke mindre än 23 R:dr 5 sk. riksgäldsmynt; om ft riherre Cederström kan anses ega någon del häri, så ö r det i sanning ett eget sätt att förvara sitt minne isom landshöfding på Gottland från glömska och för-h ätenbet! fe RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. Dråp föranledt af en höna. di