Article Image
o— Nytt Encerskt van. Engelsmännens medfödda lust för vad — eller, om man så vill, hazardspel — är outtömlig i uppfinningen af olika föremål derför. Kappridningar. tuppfäktningar, boxningar, kapprodder, snabblöpning, kålmaskars ksypning i kapp o. s. Vv. äro alltför hvardagliga vadanledningar, för att nu mera väcka någon serdeles uppmärksamhet; en annan täflan, af ovanligare art, har deremot funnits värd att omnämnas i ett engelskt blad med sista posten. Ett par lärda herrar, ledamöter i engelska vetenskapsakademien, råkade händelsevis tala om förmågan att författa och den dervid ganska mekaniska att skrifva. Jag vill slå vad om 400 pund) — sade den ene — ,att ingen hinner draga en million streck på en månads tid; förstås icke blotta prickar, utan verkliga streck, sådana som barn rita aldraförst, när de skola lära att skrifvan. — Det anser jag ej omöjligt, — svarade den andre, och antog vadet. Den tid, hvarom man öfverenskom, var en vanlig månad om 28 dygn allenast, till följe hvaraf omkring 36,000 streck skulle fordras på dygnet. Fördelade till 4 i sekunden celier 3.600 i timmen, borde 40 timmars dagl!ig. arbete förslå. Med engelsk vördnad för sabbaten beslöt den täflande att låta den förblifva hvilodag, men då täflingstiden härigenom förminskades med fyra dagar, måste antalet af streck ökas på söcknedagarne till 44,000. Han lade nu ett parti skrifpapper i ordning och började. Första dagen drog hau omkring 30000 streck; den följande lika mycket; hans jibärdighet att fullfölja företaget svigtade icke heller under den följande tiden, men efter flera dagars arbete började likväl handen att tröttna och styina och handleden att svullna; slutligen måste en eliev annan af hans bekanta och anhöriga ständigt frkta den skrifvande handen med en stärkande blandning. Sålunda lyckades han dock, på den 923 dacen, att fylla det öfverenskomna partiet af en million streckar, och att tillägga några tusen dessutom, till yttermera visso att vadet var vunnet. Det märkvärdiga profvet på ihärdig vilja och trotsig kamp emot all skrifvaredarrning, är så i engelskt tycke, att den engelske referenten öfverhopar det med loford. Vadhållaren sjelf var så förtjust deröfver, att han med nöje utgaf sina 4 250 R:dr Banko för den papperslunta, som hans motspelare hade så väl användt sin tid på att ful:klottra. ER USE OR Ar

10 januari 1844, sida 4

Thumbnail