Aftonbladet – 8 januari 1844, sida 1

UTRIKES: —L SPANIEN. Det omtalas såsom säkert, att en minister-fö ändring kommer att gå för sig. Hr Martinez d la Rosa skall nemligen hafva gjort till villkor få sitt antagande af uppdraget att gå såsom sände bud till Paris, att andra ministrar måtte utnän nas för Utrikes-, Justitie-, Inrikesoch Marin ärenderna, med hvilka det vore möjligt att var i godt förstånd. Detta har lofvats honom oc han skall sjelf föreslå de nya ministrarna. Ma tror, att konselj-presidenten kommer att efte tfädas antirgen af markisen Miraflores eller H Isturiz. — Till de andra platserna uppgifves e mängd kandidater; men valet ibland dem ska tillkomma den nya Konseljpresidenten, så att d icke förut utnämnas. Det tros allwänt att frar ska ministern, Hr de Bresson, haft hufvudande len i denna plan till att bilda en fullblods-mode rados-minister. Andra påstå, att Isturiz anse för mycket opopulär; att Pidal och flera andr vägrat åtaga sig konseljpresidentskapet, och råd drottningen att vända sig till general Serranc Denne skall åter hafva med förakt afslagit anbu det; och således är ännu Hr Gonzales Bravo qva och Narvaez lärer hafva i motsats till Marine de la Rosa förklarat, att ingen ombildning af mi nisteren nu är möjlig. Den nuvarande konselj presidenten, Gonzales Bravo, låter ej höra af si; Man har icke på flera dagar sett till honom, lik som ej heller man sett till Hr Olozaga, som Ii rer våra afrest till Logrono, för att bereda sit omväljande derstädes. Ena spansk tidning berättar, att den egentlig orsaken till enkedrottningens qvarblifvande i Pari var vissa omständigheter, hvilka icke på någo tid kunde häfvas, och uttrycker det hopp att H M. efter förlossningen från dessa besvärliga hin der skall vinna öfvertygelsen, att endast iaktta gandet af en fullkomlig neutralitet emellan parti erna kan göra hennes återkomst till en glädje fö Spanjorerna. Prim skall vara alldeles öfvergifven öfver ba ron de Meers utnämning till mittär-befälhafvar i Catalonien. Hon har tillskrifvit ministeren, at ban ämnar återvända till Madrid, och som han politiken ör progressist, anser han sig, efter de: uu faktiskt skedda upplösningen af koalitione: emellan partierna, böra upoaträda såsom sådan. PORTUGAL. Deputerade kammaren sysselsätter sig nu mes med beskattnings-väsendet. Man söker å mini sterens sida att genomdrifva konsumtions-afgifte; och tullbeskattningens reform. Regeringen har af gifvit en proposition till kamrarna angående tryck frihetens inskränkande. Tidningar skulle, för po litiska yttranden, icke stå under de vanliga dom stolarna, och de som predika upprorv, skulle dö mas af Pärs-kammaren. Utskottet hade gjort fle ra modifikationer i denna proposition, men bibe hållit sjelfva principen. FRANERIKE. De ovanligaste militär-anstalter göras för kam rarnes öppnande. Alla trupper, som skola upp ställas till konungens säkerhet i haye, ifrån Tuile rierna till Palais Bourbon, skola hafva laddad gevär och tillräckligt skarpa skott i patronköker National-gardet skall deremot vara utan skott, oc det är serskildt anbefalt, att laddstocken skall prö! vas i geväret vid uppställningen, för att öfvertyg sig att ingen har geväret laddadt. Prinsens af Moskwa afskedsansökning har väck en allmän bestörtning; ty man tror, att den kom mer att vålla ett ifrigt motstånd af hela cen tren i kammaren emot regeringen, och blifv känbart i dotations-frågan till hertigen af Nemour: Prinsen har nemligen begärt sitt afsked, emeda Konungen, då marskalk Soult anmälde honom til befordran i armåen, förklarat sig ej vilja utnämn honom för det att ban tillhörde oppositionen oci således ej egde anspråk på hans gunst. Som ha är en förtrogen vän af Hr Tnoiers, kommer äfve dennes inflytande att vända sig emot vederbö rande. Re Debatten i Spanska Deputerade Kammare 3 angående Drottningens förklaring.