— Svenska Minerva har haft en ganska dyste och glädjelös Jul. Knappt hade julgröten hunni smälta i hennes aktningsvärda mage, förrän der rysliga koalitionen emot nyårsvisiterna kom at störa digestionen för hela det öfriga af helgen Annu i går var hon vid det allra sämsta lynne och de härvarande främmande diplomaterne blef: vo ytterligare dragne genom pepparen för det de tagit sig det orådet före, att medverka ptill att alskaffa en sedvänja, hvilken af ålder varit vanlig,. Till råga på bekymren och såsom ett ytterligare bevis på diplomatiens bedröfliga förfall här på platsen, har den stackars Minerva haft den grämelsen, att på mnyårsbalen, på Börsen, skåda alla diplomaterne, med undantag biott af preussiske och amerikanske minist:arne, — bhorresco referens, uti blåa underkläder!! Hvar och en som fattar vigten al att inom diplomatien Vecole du Marechal de Belleisle hålies i heigd, som har ringaste känsla för de olyckor, hvilka ofelbart skola drabba menskligheten, så snart diplomaterne ej längre respektera denna skola, måste sympathisera med Minerva, och beklaga att hon på sin ålderdom nödgats upplefva så bistra och hotande tider. Se här en del af bennes Lamentabile Furioso i gårdagsnumret: Nu har man till exempel sagt att det är besynnerligt, att man talat om den diplomatiska korpsens deltagande uti försöket att afskaffa mnyårsvisiterna; men, om man aldrig så litet tänker på denna oanständighet, så lär man finna, att i fordna tider, då innu den gamla läran om diplomatien var i hela sin fullkomlighet gällande, visst ingen diplomat kunde hafva tillåtit sig att göra ett steg för att verka till förändringar uti nationella sedvänjor i det land, der han var accerediterad, och att icke ens i sednare tider, t. ex. 60 eller 70 år sedan, då ännu Fecole du Marechal de Bellcislen var i sitt flor, någon diplomat skulle hafva tillåtit sig att, genom undertecknande af i tidningarne införda programmer, medverka till reformer det folks sedvänjor, hos hvars regering han var ac crediterad, utan att exponera sig för att med omgående post blifva rappellerad. Jo, jo, mina berrar! Nu ger det sig, om Europa: ännu har någon Wecole du Marechal de Beleislen Det är nödvändigt att någonting göres; diplomatiens anseende står på spel. Det torde nappt kunna räddas, med mindre än att åtminstone alla blåbyxorna ofördröjligen rappelleras; ty om ej så sker, kan man icke veta huruvida icke len diplomatiska cirkeln en dag kommer att reoresenteras af blåstrumpor. Om nu äfven de wila skola stryka med på kuppen, får man väl e; de hafva ju i alla fall deltagit i opinionsyttingen: mot nyårsvisiterna. Vi för vår del göra de uppriktigaste önskninar för upprätthållandet af den allmänna verldsreden.