Aftonbladet – 5 januari 1844, sida 1

FÖRRÄDERIET :. BERÄTTELSE AF WACHSMAN. Landolinas i början allvarsamma tal öfvergicl till slut till en ton af uppriktig hjerulighet och omsorg för en vän, hvilket icke förfelade sin verkan på Julia. — Jaz tackar er, riddare, sade hon hjertligt. räckande honom handen, och jag är öfvertygad att ni i bästa afsigt gifvit mig detta råd, hvilket jag så mycket mer tänker följa, som det kommit ur erforenhelens mun. — Den skönaste, den herrligaste erkänsla skall det vara för mig, att blifva ansedd och aktad lör en vän, svarade Landolina och förde hennes hand till sina läppar. Huru gerna önskade jag icke att kunna vara er nyttig, att bidraga till ert nöje och undanrödja alla sorger för framtiden. Jag tror dessutom att jag kan det utan att begå något förräderi mot er make. Grefve Vespasiano är god, bjerlans god, jag älskar honom af bela min själ: men detta hindrar mig icke att genomskåda hans fel och svagheter, Fan är en man full af de kufiösaste griller och nycker. Jag tillräknar honom icke detta såsom något ondt; det är frukten af åen stränga uppfostran han erhållit, hvilken förorsakade att, då han kände sig friare, han i det ena och det andra gick längre än han bordt. Man finner de underligaste motsägelser i hans handlingssätt. An Omger han sig med en slöja af hemlighet, der alls ingenting är att förhemliga, el!er der det till och med vore oklokt att förhemliga något, då till slut upptäckten af hvad han ville ) Se A. B. JA 3.