Aftonbladet – 27 december 1843, sida 1

a ntVn ?PPSSSnöNnbBbnmrr OO ACAC TV VL Vv Sm re nn tuktad af klimatet, beskuggad af sina mera hög vexta grannar och utträngd utom odlingens gebiet blir sträf, enkel, luktlös och utan prålande fär ger, liksom hon kommer att sakna denna mjuk het och ledighet i form, som utmärker kulturen inverkan. Thorvaldsen ser således ej ut som en bonde utom deri att han ej är veklig, utan en star man. Thorvaldsens far var bildskärare vid Holmen och redan vid elfva års ålder kom sonen in i Konst akademien; först då han var 26 år gammal, fic han tillfälle att besöka Rom, konstens urhem mid i sina ruiner. Hans talang liksom hans rykt vidgade sig alltmer och 4800 blef han utnämn till professor i Romerska konstskolan St. Lucas en kättare och dock en Romare. Bertil Thor valdsen kallades i Rom. blott för signor Alberto och romerska pöbeln skulle nära nog velat sten den, som ville tvifla på att den store signor Al berto ej var en infödd Romare. Men han va det icke, ty han längtade ännu beständigt tillbak till Danmark med sina bokskogar och sina sva nor, och sörjde öfver att man knappt kände ho nom der. Det var med honom i Dånmark son det var med Schele i Sverige: man visste ej a honom och ville knappt kännas vid honom för än hela Europa redan förut beundrade honor Det är, som det synes, ett skandinaviskt fel at ej vela förstå, det store män födas äfven iblan oss. Vi tillåta gerna en fransman eller englän dare att göra sig ett namn; men om en svensk eller dansk, eller norrman lyckas att få ett sådan pitva hans respektive landsmän liksom litet små förargade på honom och erkänna ej hans storhet!