Aftonbladet – 23 december 1843, sida 2

Upsala Kongl. Untversitet. Lika med hvad vid 4841 års statsrevision egde rum, får nu församlade revisorer göra anmärkning vid det ofullkomliza af räkenskaperne, i hvad som har afseende å redovisningen för akademiens utlånta kapitaler, i thy att fullständiga förteckningar eller rotlar saknas å alia de före år 1840: beviljade lån, hvarigenom man ej blifver i tillfälle utröna, huruvida medlen utestå emot inteckningar, borgen eller annan säkerhet. 1 anledning af det, genom så väl 4840 som 4841 årens räkenskaper ådagalagde förhållande, att stora summor i åtskilliga af akademiens kassor, serdeles i stipendiifonderne, ligga ofruktbara, såsom t. ex. för 1841, i Stiegenska fonden 5934 Rdr, i Falkenbergska 2396 Rdr, i Hedemanska 4898 Rdr, få revisorerne fästa uppmärksamhet å nödvändigheten för vederbörande, att icke lemna något tillfälle för medlens säkra förräntande obegagnadt. Iuwnds Kongl Universitet. Den af 1841 års statsrevisorer omförmälte balanspost å 7548 Rdr, utgöran-de kronotionde, som dels indragits, dels på annat sätt frångått akademien och blifvit på militien indelt, förekommer äfven i nu granskade räkenskaper, ech synes 1841 års afgifne anmärkning böra qvarstå, om sum mans indrifning eller befordrande till afskrifning. Konsistorierna. För revisorerne hafva varit tilla gänglige räkenskaperna för 9:ne år, eller från den Juli 4840 till d. 30 Juni 14842 och givit anledning till följande anmärkningar: 4:00 Betraffande den olika uppbördsoch redovisnings-procent, som vid olika domkapitel eger rum, instämma revisorerne helt och hållet uti hvad af 4841 års revisorer blifvit yttradt, och anse revisorerne det således vara af behofyet påkalladt, att en kongl. författning varder utfärdad, some ä hvarje slag af uppbördsoch redovisningstuedel be-stämmer en viss, vid alla domkapitel till samma belopp utgående procent. 2:o Revisorerne hafva ej hetler kunnat undgå tt fästa uppmärksamheten dervid, att räkenskapsörvaltarne flerestädes innehafva en större kontant behållning, än som för bestridande af belöpande utgifter kan erfördras, och hvaraf en del följaktligen bort förräntas. 3:0 Inom flere domkapitel har saknats redogörelse för de at Rikets Ständer till svagt lönte skollärare utgående löneanslag. 4:0 Ehuruväl medel till så kallade Stipendia collectanea för medellösa studenter vid akademien eller gymnasium, efter hvad revisorerne förmoda, uppbäras i alla stift, saknas dock från flera domkapitel redogörelse för desse medel, hvilket ock revisorerne, för vinnande af lik-stämmighet äfven i denna del, anmärka. 3:0 Revisorerne anse sig äfvenledes böra göra erinran vid dem olikhet emellan stiftsstyrelsernas räkenskaper, som eger rum deruti, att vid vissa domkapitel dessa underskrif-vas af biskopen och samtlige consistoria!es, vid andrå åter endast af konsistorii-notarien, då stundom biskopen och konsistorii ledamöter, stundom åter 2:ne af desse sistnämnde, intyga den af notarien utgiina räkningens riktighet. Revisorerne anse biskopen och samtlige consistoriales vara de redovisningsskyldige. 6:0 Vid åtskilliga gymnasier och skolor underskriva rektorerne ensamme de af dem afgifo-: räkenskaperne, men desamma böra under redovi ningsskyldighet, med eller utan anmärknirgar, underskrifvas af kollegii samtlige ledamöter, såsom i kongl. skoldordn. stadgas. 7:0 Af medel, tillhörande Skara stifts Cassa Emeritorum, utestå i konkurser 2.186 Rår, hvilken omständighet revisorerne ansett sig böra anmärka. 8:0 Iafseende på redogörelsen för samma stits stipendiikassa, hafva revisorerne likaledes anmärkt, att ej mindre än tio års räntor, eller -800 Rdr Bko, fått upplöpa å ett häradshöfdingen Lundström meddeladt lån, äfvensom 3 års räntor, eller 438 Rdr, å ett annat, till kyrkoherden Beroniis gifvet lån. 9:0 Uti räkningen för Wexiö stifts bibliotheks kassa för åren 1841—1849 förekommer ett förskott i 3:ne poster af 208 Rdr, för in:öp ef ett parti skolböcker, som skola gymnasiioch skolungdomen mot betåMming tillhandahållas; hvilket förskott bordt i samma räkning utbaianseras, till framtida redovisning och ersättning för kassan, i den mån dessa böcker varda fö 10:0 Uti 1841— 1842 års räkning för Strengnäs stits bibliotheks kassar är upptagen en kontant inbetalning af 450 Rdr för ett, såsom det anföres, till gymnasii enskilda kassa gifvet lån, hvilket likväl till belopp icke finnes: bokfördt hvarken i den ena eller andra kassaräkningen. 41:0 Revisorerne anse det äfven vara med god ordning öfverensstämmande, att från hvarje domkapitel till kongl. kammoarrätten ingå årliga redovisningar öfver influtne och utbetalde stamboksoch kollektmedel. Elementarskolans i Stockholm och Bergs-skolans Fahlun räkenskaper hafva från revisorernes sida ej till någon anmärkning föranledt. Kongl. och Hvitfeldtska Ftipendiifonden. Af dessa. räkenskaper hafva revisorerne inhemtat, att större summor, såsom t. ex. stipendiifonaens fordringar för afvelsgården Toftestads arrende från åren 4846 med 1820, Rdr 4,256 samt 1,035 Rdr hos atlidne öfverstelöjtnanten Virgin, blifvit genom kuratorernes den Augusti 1842 och 2 Februari 4843 gifna, af kongl. kammarrätten gillade utslag, befordrade till afskrifning i 1841 års räkenskaper. Någon egentlig instruktion, hvarefter kuratorerne vid förvaltningen af denna fond hafva att sig rätta, finnes icke utfärdad; men då vid frågor om lägenheters utarrendering, kapitalers utlåning med flere vigtiga angelägenheter, stadganden, som bestämma vidsträcktheten af kuratorernes ansvar, synas för fondens skyddande för förluster vara af nöden; få revisorerne å detta förhållande fästa uppmärksamhet och hemställa, buruvida det icke må anses erforderligt, att en tjenlig instruktion för stipendiikuratorerne med görligaste första utarbetas och till efterlefnad påbjudes. conto för låntagare saknas anteckning om den säkerhet, som för de utlånte kapi-talerne presterats. Landtkyrkornes i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län räkenskaper hafva vid denna statsrevision äfven undergått granskning. De af 4844 års revisorer gjorde anmärkningar emot ä sa utgifter, som. utgått i flera församlingar, dels ät kyrkoherdar, dels åt sko!-lärare, orgelnister, ktociare, orgeltrampare och barnmorskor, kunna nu anses vara utar vederbörande kyrkoföreständare nöjaktigt förklarar nen dererat qvarstå anmärkningarne emot de s kassabehål ningarne och sättet för medlens ut g. Att pastorerne sjelfve upptaga lån i sine ce e kyrkors kassor, lärer väl icke kunna dem förvä dock borde noggrannare tillses, att fullkomlig Lt varder lemnad äfven för så beskaffade län. detta icke allvid är händelsen torde inses d utt. ex. Brågarps kyrkoräkenskap balanserar Ö icke mindre äm 1840 Rdr och Nefvitshögs räkn 50 Rdr, utgörande fordran isprosten Larse hvilka fordringsbelopp i 4844 års råkenska as ökade med t