Aftonbladet – 23 december 1843, sida 1

nvad de älskat, allt hvad som någonsin varit dem kärt, der under jorden, och som här ofvan iljuset hafva intet, alldeles intet. Alla dessa ville jag uppsöka och taga dem med och lägga dem vid mitt hjertä och säga till dem: Kom med mig, jag är arm såsom ni, allena såsom ni, glömd såsom ni, jag har der under jord dyrbara skatter liksom ni, och här ofvan så litet, ack så litet; jag har ätit mitt bröd under tårar och med tårar har jag blandat fin dryck liksom ni, jag har blifvit grymt öfvergifven likasom ni, jag bär en brinnande, outsläckelig längtan: i bjertat likasom ni, jag är ensam och skiljd från mitt lifs lydelse och vilkor likasom ni, jag vär fattig, ganska fattig, dock icke så fattig, att jag nicke kan bjuda eder alla till bords, till mitt bjertas bord, som är rikt, ganska rikt på kärlek, rikt på ett varmt, lefvande, högt inom mitt bröst talande medlidande. : Ser ni der på himmelen det stora, månggreninga, guldbebladade stjernejulträdet? Detta har den gode Fadren satt deruppe allena för oss, alldeles allena för oss, som icke i afton sitta, under glindrande ljuskronor och vid brokigt utsirade och rikt belastade julbord, utan under detta den eviga Fadrens myriadflammande stora julträd. Emellan dessa stjerneljus blickar den himmelske Fadren mildt leende ned till sina barn och Mig, och många med mig har han beskärt detta öppna öga, som gör att jag genom dessa gyldene grenar blir varse hallföppna dörrar till ett bättre Mlif, och ser och hör och förnimmer all den herrlighet der gömmes. Och detta lysande, glänsande, stjernbesatta ju!träd har Gud planterat i himmelen endast för dem, som allena och ölvergifna skåda upp till himmelen, och dessa tusen, och mångtusen gånger tusen julljus flamma och glimma blott för dem, som icke lysas af någon annan lifvets glädjeeld, och jag Vill bringa eder närmare dessa ljus Hoch tyda dess strålar, och vill visa eder huru de