Aftonbladet – 20 december 1843, sida 2

BLANDADE ÄMNEN: Tegners första poem. En barndomsbekant och väninna till nu varande biskopen uti Wexiö berättadeom den frejdade skalden följande, som, mig veterligt, j hitintills blifvit allmänheten om dess älsklingsförattare meddeldt. Esaias Tegner var ej ännu vuxen ifrån de oskyl-liga nöjen, som göra barndomen så lycklig, då han redan visade anlag för hvad han en dag skulle blifva,. och bättre än vi andra hans lekkamrater, visste att göra sig förstådd — älskad. Af en gammal allvarsam tant hade han för den skull fått en liten gåsunge, hvilken, såsom sjuklig och halt, af den stränga husmodern ändå var till spillo gifven. Oss barn var imedlertid den lille krymplin-gen mycket kär; och endast genom den trogna vakt, honom egnades af oss alla gemensamt, men af den 7-årige Tegner isynnerhet, undkom han vid de täta förföljelserna af kattor, kråkor och hökar, ty icke så: hastigt som de andra, friska gåsungarna, kunde denna fly ut i dammen, undan rofdjurens förföljelser. Allt vårt bemödande, alla våra omsorger voro lik-väl fruktlösa; och det blef en allmän sorg bland barnen, då vi en dag funno föremålet för så mycken barnslig ömhet och flitig omvårdnad utsträckt ock död liggande på marken. Sorgsne: tillredde vi en liten kista och följde med. tårar i ögonen vår saknade vän i procession till grafven; men jag minnes bestämdt — efter mera än 50 är — att följande grafskrift af vår Esse verkade tröstande och godt på oss samtlige bedröfyade barn: Sof sött lille gåsunge; nu, lycklig du, hvarken katt eller kråka, dig någonsin mera skall råka.n (Insändt till tidningen Najaden.) — För längre tid sedan berättades i Aftonbladet, satt: Pisangen blömmati Botaniska trädgården i Lund. Tidningen Studier, Kritiker och Notiser, innehåller nu följande ytterligare underrättelser om dena växt: Vi omnämnde i JM 48 af denna tidning. som en för Norden ovanlig sällsynthet att Pisangen,. Vlusa Paradisiaca, börjat blomma i akademiens bo.aniska. trädgård. Men är det en sällsynthet att sedenna dotter af jordens varmaste länder utbreda sina )lommor under skandinavisk himmel, så är det dock: en ännu större att den här mognar sina frukter. IF Londons Encyclopedia af Gardening, London 18335; omtalas blott ett enda ställe, Wynnstay i Denbighshire, der frukten mognat (dock var det här Musa Sapienum). Utom detta fall och en muntlig uppgift vi hört, att den oftare skall lemna mogen frukt i Edinpurgs storartade drifhus, veta vi icke att vexten mognat sina frukter i norra Europa. Också sändes i Aususti 4849 prof af frukterne från Wynnstay till Horicultural Society i London; och beskrifvas dessa så-om hållande 4—3 tum i längd, till formen nästan om en Gurka, med en angenäm söt och något syrig smak. Efter de blommor, som i början af Maj i Lunds trädgård framkommo, utvuxo frukterne snart ill samma storlek som de nämnda engelska, men qvarutto sedan gröna och som dåt syntes oörändrade änla till sednare hälften af November, då de hastigt vörjade gulna, så att de d. 4 Dec, kunde nedtagasTS LR rn kr RA RAN