Aftonbladet – 14 december 1843, sida 2

Re —— så hastigt, att Saladins imedlertid framskyndande lifvakt knappt hann nedbugga den fjerde, innan hans dolk träffade deras herrskare; till och med döende upphörde ej de olyckliga att rikta hugg och slag emot honom. Fördjupad i dystert öftersinnande af den utomordentliga händelsen, gick Saladin in i sitt tält och nedkastade sig på sitt läger, uppfylld af rysning och aningsfull fasa. Efter långt begrundande befallte han, att man skulle anställa den noggrannaste undersökning bland hans husfolk och dem, som närmast omgåfvo honom, anmärka de frånvarande och dessutom fasttaga alla, som på något sätt kunde synås misstänkta. Resultatet af detta förfarande blef, att man erfor, att de fyrå lönmördarne ej kunde vara utskickade af någon annan, än den gamle på berget, hvilken visiren Kamschteghin hade legt till Saladinsmord. De till den blodiga gerningens utförande utsedde assassinerna hade, för att desto lättare kunna utföra sin afsigt, trädt i: Saladins tjenst och buro hans -mameluckers drägt.: För att befästa sina undersåtare i sin blinda lydnad, lät scbeiken dem, som fått ett mords utförande: uppdrag, förut smaka en del af de njutningar, som han lofyat dem efter detta lifyet i paradiset, Man bragte dem då genom en stark, serskildt dertill beredd dryck i en djup slummer och förde dem sofvande i trädgårdar, hvarest för den uppvaknade i den yppigaste rikedom erbjöd sig allt,-som någonsin kan reta och förnöja sinnena. Från detta vällustens hem gingo de. då, druckna af. sinnenas rus, till utförande af sina våldsgerningarSå hertskade i Persien, likasom på berget Libanon, assassinerrias fruktansvärda stammar ännu kritig med1et af trettonde ärhundradet. Mongu, morgolernes mäktige Chan; var den förste, hvilken det efter en oerhörd manspillan lyckades intränga i deras besittningar och fråntaga dem några fasta platser (1254). Men fullkomligt utrotade blefvo de först år 1272 genom egyptiska sultanen Babars ståthållare. Om Libanons nuvarande innebyggare, Druserna, hvilkas religion och seder äro nästän fullkomligt okände, ärone lemning af dessa barbarer, är en ännu oafgjord tåga.