Aftonbladet – 14 december 1843, sida 1

1. Eldprofvet. Bet bestod deruti, att den anklagade, sedan ha tillbragt trenne dagar med bön och fasta, derefte biktat och före kommunionen bedyrat sin oskuld, an tipgen måste taga ett glödgadt jern i handen, gå p ett sådant eller långsamt gå genom ett brinnande bål Skulle på den anklagade det första af dessa trenn prof användas, så församlade sig folket, för att afvak ta honom, på den bestämda dagen i kyrkans förstug och inträngde, då-den efterlängtade slutligen syntes efter honom in uti sjelfva kyrkan. En prest utmärkt nu, i det han framtog jernet, som förvarades i kyr kan, stället hvarest elden skulle upptändas. Detta jer! hade ungefär tre skålpunds tyngd och blef straxt vit sin första bestämmelse invigdt med mycken högtidlig het. (Icke alla kyrkor hade privilegium att anställ eldprofvet, och de, hvilka hade det, visste, för d deraf bhärflytande inkomsternas skull, att hålla det stort anseende.) Sedan presten öfver elden hade läs välsignelsen, ditlade han jernet under det att allmän heten afsjöng lilanian, och lät detsamma, efter förbry telsens beskaffenhet, blifva mer eller mindre hett Derefter läste han äfven välsignelsen deröfver och fram räckte det, under det han anropade Gud att på der anklagade kungöra sin dom. Denne emottog med högr handen det glödgade jernet och genomgick dermed enligt föreskrift, .en i tre afdelningar indelad sträckt af nio fot, på det sätt; att han framsträckte sin högre fot till slutet af förra afdelningen, och derefter der venstra till gränsen af den andra; och så snart har hade satt sin högra fot inom tredje afdelningen fick han kasta jernet ifrån sig... I ögonblicket blef hander invecklad i ett kläde, detta sorgfälligt försegladt, och först efter tre dagar bröts förseglingen. Fann mar då den ringaste skada på handen, förklarades den an klagade skyldig; men var den oskadd, erkändes har för oskyldig. Vid det andra slaget af eldprofvet måste den un der Gudsdomen hemfallne gå öfver nio eller flere glö dande plogbillar. Den, hvilkens fötter dervid blefvc oskadde, förklarades för oskyldig. Att genomgå et brinnande bål dömdes företrädesvis qvinnor, i synner het de, hvilka anklagades hafva brutit mot sedlighe tens lagar. Icke sällan påklädde man dem en vaxad skjorta, och äfven denna måste blifva oskadd, om de skulle erkännas för oskyldiga. Dessutom har man äf.