VV MO eV EM OBAMA a i ar EN denna insinuation blef naturligtvis ej bifaHen: (B.) BLANDADE ÄMNEN: — TÄFLINGSFART MELLAN ÅNGFARTYGEN GREAT WESTERN OCH PRINCETON. Den 49 Oktober, då det välbekanta engelska ångfartyget Great Wesiern skulle afcesa från NewYork infann sig amerikanska ångfregatten Princeton, för att med det förra försöka en täflingsfart. Princeton, som håller 800 tons drägt, 160 fots längd, 30 fots bredd och går 47 fot djupt, är försedd med en semirotatoris. ångmachin om 230 till 250 hästars kraft, med dertill hörande skrufbjul, båda delarne konstruerade af vår landsman Eriksson; hela machineriet jemte pannan ligga under vattenytan. Great Western åter har, såsom allvärt bekant är, bevisat sig vara det förnämsta af de ängfartyg, som blifvit använde till kommunikationen melian England och Amerika. Great Western förde vid tilifället ock-, storoch mesansegel jemte klyfvare, men Prineeton gick i början utan segel och hissade sitt förmärssegel först då det kommit i jemnhöjd med Great Western, samt tillsatte sedan föroch stormärssegel, klyvareoch. focksegels Så snart det tillsatt förmärsseglet sköt det förbi Great: Western och tog sedan beständigt försprång. Kaptenen på Great Western har öfver denna täflingsfart utfärdat följande intyg: Den 49 Oktober 1843. Jag betygar med nöje att Great Western blifvit besegradt af skrufhju sskeppet Princeton. Det förra gjorde en fart af 9 , knop och det sednere vann under tiden , till , mils försprång., — Kaptenens nöje af att se silt fartyg öfvervunnet härrör från den reflexionen, att det stora och med så stora förhoppningar utrustade engelska ngfartyget Great Britain, som också kommer att örses med skrufhju!, liksom Prinectonr, skall genom denna konstruktion komma att öfverträffa ala andra. Imnedlestid, om det är sannt, som uppgifvits, att Great Britain skall förses med skrufbjul efier Smiths konstruktion, har man ännu några tvifvelmål öfriga om effekten. Det omtalades nemligen, redan för Dågon tid sedan, att de Smith-ka skruhju!cu ej medfört fullt den förmån man väntat sig, och nu har en norsk i England vistande mekanikus, herr Sörenssen uppgifvit aut engelska ångfartyget the Raitler, Oomhvars profsegling vi nyligen berättat, lemnat en mindre ti:lfredsställande resultat, i det fregatten ej kan drifvas till högre fart än 5 å 3, eng. mil. Imedlertid synes af herr Sörenssens berättelse att ängmachinen, som är ett slags rotatorisk machin, äfven har någon del i denna motgång, och man kan således ingenting sluta med visshet, ehuru Erikssons konstruktion af många kännare anses ega företrädet. — EN HELVETES-MACHIN. Från Aachen berättas följande: Kort förrån pöstvagnen, som afgått från vår stad den 42 dennes, ankom till Mäster i Westrhalen, inträdde polisbetjente på postvagnskontoret och tillkännagåfvo, att de voro beallda att undersöka alla de saker, som vagnen medförde, Så svart denna ankommit, besörjde polisbetjenterne sjeifve aflastningen, som de verkställde med yttersta för ivtighet. Slutligen upptäckte de en liten träläda, hvilken de genast bemäktigade sig och inbu:o i ett rum; derefter efterskickade de dea person, till hvilken lådan var adresserad: ett ungt engelskt fruntimmer, som vistats i Mänster i tre månader; i hennes nä: varo öppnade de lådan, hvari man fann en dubbelpistol med uppspända hanar, hvilkens pipor båda voro laddade med två kulor, samt fyra skålpund hårdt sammanpressadt krut. Ena svafveltråd ledde från fängpannan till krutet, och ett snöre, med ena ändan fästad vid lådans lock och den andra vid trycket, var så -spändt, att skottet borde brinna af i samma ögorblick som man öppnade locket, och elden fatta i krutet. Vid åsynen af den fara, som hotat henne, blef den unga frun illamående, och polisbetjenterne togo de ifrågavarande sakerna för att anställa efterforskvingar rörande Upphofsmannen till helvetesmachinen. Man har redan ulrönt, att en hyrlakej i Aachen burit lådan till diligenskontoret, och denne har uppgiivit, att cn Skotte, som sedermera afrest till Belgien, uppdragit honom att lemna den der. Man hyser stark misstanka, att denne Skotte är den unga Engelskans frånskiide man. — HittecODS. I Dagbladet för i dag tillkännagifves, alt en kammarherrenyckelb och några lös:änder äro upphittade, och att de sednare återfås i Dödgräfvaregränd. — DRAG AF REDLIGHET. I en fransk tidning förekomma följande vackra prof på redlighet ätven då, vär nöden mest lockat, ja nästan tvungit till motsatsen: En enka i Lyon, som hade flera barn, fann sig bragt till den yttersta fattigdom och elände. Förnågra dagar sedan gick hon bort ifrån sitt hemvist, jagad af tvenne stimula, för att på gator och gränder bestrida hundarne rättigheten till det afskräde, som möjligen utkastades. Hastigt känner hon under sina ötter någonsing hårdt; hon böjer sig ned för att upptaga det; detär en börs innehållande 2,060 francs i guldl Den fattiga modren vänder åter hem och förblifver under tvenne dagar i de starkaste frestelser. em modershjerta kan erfara, som vill ge bröd åt sina barn; ändtligen fattar hon likväl den modiga bestatsamheten, att till pastorn i församlingen bära summan orörd. Under vägen träffar hon en annan qvinna at sina bekanta, som berättar, att en gammal n imset i hennes qvarter borttappat en börs, SOM INAChöll dena upphitiade-summan ; utan att säga att det var hon, soma funnit den, gjorde sig enkan underrättad om den gamla mamsellens hemvist och återställde henne derpå sin börs. — En fattig dekorationsmålare ifrån Dijon, vid namn Chretien Lemoinc, infann sig på postkontoret i Aix och begärde tala med direktören. Min herre, sade han, 1 går just som jag skulle lemna Marseille, iofann jag mig på posten och frågade om icke något bref der fånns under min adröss, och då jag visade mitt pass, erhöll jag ett bref. Jag satt redan i vagnen, då jag öppnade brefvet. och huru stor blef icke min förundran, då jag fann det innehålla två hankoassignationer på 4,000 franes hvardera. Jag började 0 IT assaRr Aanh fann aft utt miseta