kommissarierne från Yucatan blifvit utvista frå: Mexikanska gebitet, och att kriget emellan d båda staterna således åter kommer i gång. — Tampico herrskåde gula febern och hade på 2:n: månader bortryckt 700 personer. Engelske ministern i Mexiko sades. bafva be gärt sina pass, och en Epogelsk eskader väntade: innan kort till Mexikanska kusten. — På börsen i London ville man den 4 dennes veta, att miss: hälligheterna emellan de båda länderna blifvit bilagda genom direkta underhandlingar emellan Lord Aberdeen och Mexikanske charg daffaires i Lon don —. CANADA. Frågan buruvida Kingston eller Montreal skall blif. va regeringens säte har föranledt häftiga och obehagliga uppträden inom lagstiftande församlingen. En: afdelningen af densamma, House of assembly, af. gjorde, med ö1 röster emot 27, att Montrea skulle blifva hufvudstad. Då frågan kom till der andra representant-afdelningen, Legislative Coun. cil, afgjordes den väl på samma sätt, som House of assembly; men en del ledamöter prote: sterade emot beslutet, och 43 af dem stego upt och lemnade sessionssalen, såsom det säges, fö ati icke vidare taga del några öfverläggningar Regeringen är för det beslut, som blifvit fattadt så att Montreal blir bufvudstad. HAYTI. Annu i medlet af Oktober fortfor den provisoriska regeringen -pPå denna ö. Den som hade mesta utsigterna till presidentsplatsen var genera! Herard, en af ledarne i den sista rörelsen, som störtade Boyers välde. På flera ställen på ön var oroligt; och: misstyckade försök hade serskilda gånger blifvit gjorda, att tillvägabringa en kontrarevolution. Under sådana omständigheter säge det sig-sjelf, att lifvet i handel och rörelse var ringa eiler intet. Fransyske generalkonsuln hade; reeddelat provisoriska. regeringen ens depechesfrån kabinettet : Tuiler ierne, hvari lofvas att, Frankrikegieke skall yrka på uppfyllandet af; de finapeiella förbindelser, Hayti enligt traktater åtagit sig emot Frankrike, innan en delinitil styrelse på ön blilvit installerad. Ehuru Fränkrikö Ville, sår vat möjt ligt, lämpa sig efter Haytis önskningar och beqvämlighet i fråga om afbetalningar å dess skuld, så ämnade det dock icke efterskänka något af det skadestånd, Hayti förbundit sig erlävga, för det Frankrike afstått sina gamla rättigheter på en del afide na ö. Pio Visori ka regeringen har skickat en agent till Evglånd, för att med kapitalister der i landet JSökå suppgöra öfverenskommelser om bearbetandet af grutvorna på Hayti och tilgodorörandet af denna ös rika skogar. Om detta lyckas, så är intet tvifvel, att ju landet blir i stånd uppfylla sina förbindelser emot såde utlandska och inhemska kreditorer.