Aftonbladet – 12 december 1843, sida 1

RR RANA -Den 26 kungör juntan, att alla de af den nationella sakens försvarare, som lidit eller lida af bombardamentet, skola få ersätttningar af den egendom som tillhör regeringens anhängare. Fästena beskjuta alla de punkter som insurgen. terna besatt: Atarananas, portarna, rådhuset, der juntan ständigt var samlad, och Jacobstorget, som förvandlats i ett befästadt läger. De kringliggande busen skadas och nedstörta äfven här och der; . till följd af skottens osäkerhet ifrån fästena. Juntan. utvecklar nu en hjeltemodig fastket och låter :uppsätta svarta flaggor på alla byggnader. Gerona förklarar sig och många städer följa efterdömet. Ä Prim låter nedskjuta de fångna officerarne. Den 4 och 2 Okt. återbörjar elden från detre fåsten, som omgifva staden och fortfar till den 3. Den 7 beskjuta stadens batterier fästena. 4000 patrioter rycka fram att storma citadellet, medjuntans ledamöter i spetsen. De lyckas, oaktadt karteschskotten, att uppkomma på yttre muren under ropet: lefve friheten! men stormsiegarne äro för korta för att kunna komma öfver andra grafven. En ledamot af juntan, Don Jose Passy, som var i tåten för de stormande, blir dödligt sårad, och anfallet afslås. Den 7 och 8 ett oupphörligt skjutande; öfver 2000 kulor inkastas i stader. Elden fortfar ända till d. 27, då på en dag inkastas 3254 bomber, kulor och granater. Nu rikta fästena sin eld på krutmagasinen. Juntan vägrar likväl ännu till alla underhandlingar om stadens öfvergifvande. t General Sanz uppkastar nya batterier omkring staden och bereder sig att öppna löpgrafvarne. . Flera städer, som förklarat sig, underhandla nu med regeringens befälhafvare och underkasta sig henne. Barcellona håller ännu ut. Eiden återbörjar d. 8 November. Juntan låter igenfylla brescherna; men nya trupper ankomma från flera håll, för att förstärka de belägrande. Ett stillestånd af tre dagar afslutes. Beskjutningen återbegynner d. 43. -Brechebatterierna äro fulländade d. 48. Den 20 kapitulerar Barcellona. Man kan häraf föreställa sig, hvilken strid som denna stad uthållit, och hvad detacherade fästen förmå emot städer. Emot en anfallande fiende hade de deremot föga betydt, utan innevånarnes beslutsamhet.