hvarje ord hade i hans mun en vigt, som de svårligen få i någon annans. Ett djupt svårmod tryckte, i det enskilda lifvet, denne af qvickhet och humör gnistrande artist och han dog galen efter, om jag rätt minnes, en representation deri han gaf en af sina hufvudroller, som han ej förmådde föra till slut. M:lle Mars, som länge och obestridt innehait första rummet bland Frankrikes alla sceniska artister, hade uppnått 60 år då jag såg benne. Om hon i unga, smägtande flickroller, dem hon ännu icke allenast företrädesvis utan snart sagdt uteslutande älskade, ej kunde på nya åskådare göra all den verkan, hvartill hennes stora talang berättigade henne, bör sådant icke förundra. Hennes vackra figur var kanske ännu sådan den varit för 49 år tillbaka, men, i trots af alla theater-toilettens finter, kunde hennes drag icke vara det och konsten, om än aldrig så stor, ersätter svårligen fullt naturen, serdeles i detta fall. Man kan beundra artisten, men till hjertat tränger icke den smägtande blicken från ett par ögon, som sitta under en fårad panna och sjelfva äro hvad Fransmännen kalla graillgs; förföriska blifva icke oskuldens rosor på ett par kinder, som falla i djupa veck, och den rädda blygsambeten hos en sjuttonårig brud, med stor hakpåse; kan svårligen ge någon illusion. Dock, vi vilja i tankan flytta oss tillbaka ett eller annat decennium, skåda M:lle Mars, sådan hon måste varit, då hon med bibehållande af full ungdomlighet hunnit höjden af artistisk utbildning, och söka göra oss reda för vidden och arten af hennes konstnärskap. Den högre comedien är M:lle Mars egentliga, om icke enda fält. Att återge den fint bildade Damen i alla lifvets skiften, de stormiga som de lugna, var bennes uppgift och hennes talang fördes härigenom icke sällan in på cothurnens gebit. I tragiska momenter svek henne visserligen icke den artistiska öfverlägsenheten, men hennes passion, hennes förtviflan bibehöllo någonting sirligt och salonsmessigt, som kanske på sitt sätt var sannt, d. v. 8. Fransyskt, men