Aftonbladet – 5 december 1843, sida 2

TE AT SSR kan äfven i uttalet vill göra sig mohrisk ; detta lyckas dock ej bättre än att han får en viss Tysk brytning, den hän lärt af sina Elsassiska landsmän, och som, efter den passar för Colmar eller Strassburg, också måste lämpa sig för Alger, hvilket i hans tankar är ungefär detsamma. JWHan Skriker således: Tattes (Dattes) dAfrique, Tatt VAlger, Tatv de Tunig, pon pour Ile poitrine, Pon. POUT Påstomac Cc. Har en Gamin skrikit så en eller annan timma, dör rösten småningom alldeles bort; ban griper då till gesterne och tecknar så godt båt Kan sina pris med fingrarne, ungefär som hans Napolitanska medbröder. Detta är Paris kring Boulevarderne, Passagerne, Tuilerierne och Palais-Royal; MEN går man öfver broarne till andra Seinestranden, är taflan förbytt; intet skrik, ingen folkträngsel, knappast en ficktjuf. ty hvad hade han väl här att göra? Här är den för näma, surmulna Faubourg S:t GermMdins som i sina af trädgård och borggård -kringslutna hoteler (hotel entre cour et jardin) ondgöres Öfver LUDVIG PH ir, Jälirevolutionen, Börsen, Kejsare-Adeln, med ett ord öfver allting som icke var före 1789. Här är ock Luxembourgska palatset med sin Pärskammare, sin trädgård, sitt målningsgalleri, och le Marais med sin place Royal, så stilla, eå ödslig, bevandrad af traktens dpiciers, med helgdagskläder från kejsartiden, Här är ock Quartier Latin , med något mer rörelse det är sannt, :.men af ett besvärad! och tungt slag, när den ej är stormande, vild, orgisk som större delen af qvarterets studerande befolkning; — med ett ord, På andra sidan Seinen är man ej mera i Paris, och om man besöker dessa trakter mer än en gång och då åf blott nyfikenhet, är det för att studera en annan verld, eh annan tid; uti ingendera är dock lätt att inträngå och sjelfva de märkliga, histöriskt minbesvärda byggnaderne äro Vanligen, så vida de icke tillhöra offentliga inrättningar, af misstroende eller missaktning slutna för fremlingen. Men tiden att vara Flaneur är ute; klockan har