Aftonbladet – 5 december 1843, sida 1

ligen af ostronoch ägg-skal och hvarjehanda afskrä den; det lägre folkets fräcka oblyghet i gemen, bära rTes vårdslöshet m. m, göra ock sitt till, att af de vackraste och mest besökta gator bilda verkliga clea ker. Sundhetspolisen vill ej eller kan ej afstyra detta ofog, som, serdeles på fremlingen af Germanisk stam, gör ett så vidrigt intryck 7). Passagerne äro, åtminstone i den storartade skala de här finnas, någontiog alldeles eget för Paris och Frankrike. Väl har man i Milano passagen de Cri stoforis, som täflar med det mest lysande i Paris, och i Florens en eller två smärre dylika, men Paris eger väl ett eller par dussin sådana betäckta, mestadels af ofvanifrån upplysta gångar, ursprungligen beräknade att, för den lifliga rörelsen af fotgångare, bereda genvägar genom de större qvarteren och hvilka det alltid vakna industri-sinnet enart visste att bemägtiga sig, för att af dem draga en omätlig fördel. På sidorna om hufvudgången i dessa stundom ganska låega, i flere rigtningar krökta galerier, utbreder sig prakten och rikedomen i otaliga små Podar, hvilka bilda försäljnings ställen åt fabrikerne i de aflägsnare delarve af Paris. Ståtligast visa sig dessa passager om qvällarne, då de äro rikt belysta och mångfalden i deras yppiga alster erhåller en med snart sagdt artistisk skicklighet beräknad dager, som vid det af lokala omständigheter beroende och derföre ofta sparsammare dagsljuset ej alltid kunnat fås. En otalig folkmassa tränges också i dem hela aftonen ända in2) Detta har sedan Hr ÅA. var i Paris till större delen blifvit afbjelpt. Under de större gatorna löpa nu hvalf med vattenrör, från bvilka kranar gå upp till trottoiren på vissa afstånd från hvarandra, så att gatorna två å tre gånger om dagen kunna renspolas med vatten. Men hvad som alltid gör gatorga Klibbiga i regnväder är att gatorva äro murade mellan stenarna med kalkbruk, hvaraf då det öfversta något upplöses. Red:s anm.