Aftonbladet – 25 november 1843, sida 4

TP RVRLDSR UP DINRA UTLASSVUTGVIN Efter fleråriga bemödanden att kunna få kännedom om de bästa nu utomlands mest ansedda tillverkningar af GLASÖGON, har det lyckats mig under mina sist företagna utländska resor att förskaffa mig elt större assorliment af de så kallade periskopiska Glas: en uppfinning, för hvilken man har att tacka Engelsmannen WOLLASTON, och som blifvit ytterligare förbättad af Fransmannen CAUCHOIX. Dessa Glasögons företräde framför de hiltills begagnade har redan i Bihang till Dagl. Allehanda, JM 68, den 24 Mars 1854 blifvit af Herr Instrumentmakarenn CARL P. HELLSTRÖM vitsordadt; och en närmare beskrifning öfver deras beskaffenhet finnes uti den lilla afhandling Om Glasögon och deras begagnande, som jag i år till trycket befordrat, som äfven i Bokhandeln är tillgänglig, men hvaraf ett exemplar kostnadsfritt lemnas vid köp af dessa periskopiska Glasögon, af hviika de för olika beskaffad syn mest tjenlige, af mig bestämmas efter optikens reglor. Stockholm i November 4843. B. LE JA, Kongl. Hof-Opticus. Medellösa, som icke kunna förrätta sina göromål utan Glasögon, erhålla gratis ett par, om de med prestens i församlingen bevis styrka deras fattigdom. — EN OM GLASÖGON deras begagnande, B. LEJA. Kongl. Hof-Opticus. Det ligger i sakens natur, att hvarje missförhållande i menniskans organism föranledt tänkaren och vetenskapsmannen att utfinna medel till albjelpande deraf; och deras bemödanden i sådana fall hafva mer el!er mindre lyckats. I Det menskliga vetandets ständiga framskridande i alla riktningar öfvertygar dock, att mycket ännu återstår för att bisana målet; och, ehuru det torde få antagas, att det ligger utom menniskans bestämmelse att någonsin hinna det, I så bafva likvisst de vetenskapliga forskarne förvärfvat sig en utmärkt förtjenst genom de resultater, deras bemödan-lden frambringat till fördel för den vanlottade. Missbildningar i synorganet — bär är likväl icke fråga om ögonsj kdomar — har det lyckats Optici, visserligen icke att afskaffa, men att förebygga följderna af, så att ögats an vändbarhet icke förringas. Detta sker förmedelst synglas, och bruket deraf har derföre biifvit temligen allmänt, Å mången gång kanske såsom ett modernt missbruk, utan påkalladt behof af någon ögats svaghet. De fleste ynglingar, hvilka nu för tiden ses väpna sina ögon med optiska glas, göra det otvifvelaktigt icke utaf bebof, utan äro dertil fl förledde af modet; och man kan derföre icke nog allvarligt erinra dem, hvilket dyrt offer de i detta fall bringa obetänksamheten genom att möjligtvis i grunden förderfva synorganismen , så att de uti en framskriden ålder icke ; I kunna draga någon nytta utaf hyad konsten erbjuder för en aftagande synförmågas underhjelpande; men då bruket , laf glasögon alltmer synes tilltaga, torde det icke vara olämpligt, att i korthet meddela hvad jag af egen erfarenhet, -ljemförd med vetenskapliga afhandlingar, kunnat iakttaga under en mångårig sysselsättning såsom optikus. 4 Närsynthet och långsynthet äro afvikelser från synorganets fullkomlighet, oftast medfödde och ärftliga, men hafva också ofta sin anledning deruti, att barnets öga beständigt eller en längre tid fått fixera ett och samma I föremål, hvilket med äldre personer också inträffar inom vissa stånd och yrken, så att de, t. ex. jägare, landtmätltere m. fl. hvika i fria luften hafva sysselsättningar, hvarvid ögonens ansträngning kommer i fråga för att se aflägsr ina objekter, blifva långsynte, och de, som synnerligast sysselsätta sig med finare arbeten, hvilka måste ses på nära håll, t. ex. trägen läsning, skrifning m. m., blifva närsynte. Vexlande sysselsättningar, hvarigenom ögat kommer att fixera än aflägsna, än nära föremål, äro derföre högst maktpåliggande. f När ögat tydligt fattar de objekter, som äro aflägsna, men deremot oredigt dem, som äro närmare, är det hvad .man kallar långsynt. Då deremot ögat fattar alla närmare objekter, men oredigt dem, som äro aflägsna, är det ;inärsynt. Då man med blotta ögonen klart och tydligt ser mindre föremål, t. ex. kan läsa fin stil på 49 å 15 i itums) afstånd från ögat är synen fullkomligt god. , Närsynthet eller långsynthet har sin orsak uti en för stark eller för svag brytning af ljusstrålarna i ögat. Ger nom en sorgfällig omvårdnad i barnaåren, så att barnen vänjas vid att riktigt betrakta föremålen, och genom omlvex!ing af närmare och fjermare objekter, kunna närsynte blifva mera långseende; men vid en längre aväncerad ålI der kan närsynthet eller långsynthet icke mera förekommas; naturfelet qvarstår , men synförmågan kan regleras gernom optiska glas, hvaraf bruket ingalunda är för synorganet skadligt; förutsatt likvisst att för behofvet väljes goda , och passande glas. Bebofvet af synorganets underhjepande medelst glas ger sig tillkänna derigenom, att man förmärker det primis tiva synafståndet förlängas, att man, för att se lika tydligt som förut, beböfver mera ljus, eller då man läser nödgas -I hålla boken närmare ljuset, äfvensom derigenom, att bokstäfverna efter en kort stunds läsning likasom flyta tillsamr I mans, eller att ögat hastigt tröttas af läsning. Då öget icke kan på något afstånd, langre bort eller närmare än 198 å 435 tum, Se föremålet tydligt, lider det rliaf sjukdom, och som denna icke kan afhjelpas genom bruket af glas, måste då råd och hjelp sökas hos läkaren. Då man förmärker, att man måste öka synafståndet för att lika godt som förut kunna läsa fin stil, är man i behof af glasögon, för alt bringa synföremålet till det vanliga afståndet, det är således en alit för oriktig inbillning att. man bör uppskjuta med glasögons användande af fruktan att genom dem matta och skada ögonen; det är tvertom uppskofvet som skadar, emedan derigenom synafståndet a!lt mer förlänges och fordrar i samma mån ögonens an-Iströngning, hvarigenom de alltmer försvagas. Man får dock icke tro, att, selan man en gång funnit passande glasslögon, som återföra synafståndet till dess fullkomlighet, man genom dessa kan för alltid bibehålla samma synförmåga; I med tiden blilva de första glasögonen otillräckliga att för ögat bibehålla samma synafstånd, och man nödgas då förskaffa sig andra, som närma föremålen mera. . När bebofvet af förändrade glasögon är för handen, tillkännagifver det sig genom samma förhållande som. vid första begegnandet defaf, att man märker synafståndet förlängas. Huafvudseakliga skillnaden på glasögon består uti slipningen af ytan. Den är concav, convex eller plan. Concava glas, hvilkas egenskap är att fördela de mot ögat fallande ljusstrålarna, hvarigenom bilden fjärmas från ögat, äro lämplige för kortsynte personer; con vexa glas bryta ljusstrålarna så, att föremålet kommer ögat närmare, och äro gagneliga för långsynte. . 2 i Plana glasögon, s. k. conserver, äro utan slipning och användas endast för att bevara goda ögon för dam, blåst, o. s. Vv. Glasögon äro också slipade convexa eller concava blott på ena sidan ch äro pana på den andra; dessa bafva samma verkan som de förut nämnde, ehuru i ringare grad. Ett annat slag af glas, hvaraf uppfinningen tillhör Engelmannen WOLLASTON, men förbättringen af dem Fransmannen CAUCHOIX, äro de så kallade periskopiska glason, hvilkas ena yta är convex och den andra concav. De vanliga convexa eller concava glasen samlaå ljusstrålarna blott i on brännpunkt, hvaremot de periskopiska glasen hafva flera brännpunkter. De förra framställa föremålet endast uti glasets axel, och man måste vid bruket af dem vända hufvudet jemte glasögonen åt det förei mål, man vill fixera; vid begagnandet af de sednare behöfver man blott vända ögat åt föremå!et, under det hufvudet bålles stilla. Genom de förra ser man tydligare, ehuru de andra kunna på visst sätt anses mera beqväma. Cylindriska glasögonglas, som numera kommit ur bruk, bafva af vetenskapsmän blifvit förklarade mindre gagneliga. En fullkomlig fra.ställning derom, samt om de perlskopiska glasens företräde, bar Hr Instrumentmakaren C. P. HELLSTRÖM lemnat i Bibang till Dagligt Allehanda JM 68 den 24 Mars 1834. . . I kanten af glasögon inslipas alltid en nummer, hvilken betecknar graden af glasets convexitet el:er concavitet, så att ju större convexitet, eller som är detsamma, ju mindre focaldistans glasen bafva, desto lägre nummern och destoskarpare glasen; och samma förhållande med nummerteckningen för concavitetens focaldistans. Men då man af en olier annan anledning är i behof af att förskaffa sig nya glasögon, är det icke tillfyllestgörande att se till det man får samma nummer, som man förat nyttjat, utan bafvudsakligast är, att man finner de glas, som väljas, hafva enabanda inverkan som de förra på synorganet, emedan ljusstrålarnes brytning icke allenast beror af den yta glaset erhållit, utan äfven af glasets täthet m. m. Af bögsta vigt är att glasensfallkomligt noggranna slipning noga undersökes, och detta kan ske på så sätt, att man med ryggen vänd åt fönstret låter detta återspegla sig uti glasögonen;visa sig då uti dem en dubbel klar afbildning af fönstret, så att den ena står rätt och den andra upp och nedvänd, och listen, som skiljer rutorna, är fallkomligt rak och jemn, så äro glasen väl formerade; men visa sig ojemnheter i listen, äro glasen odugliga. i Färgade glasögon användas, för att förmildra ljusstrålarnes inverkan på ömtåliga ögon, äfvensom för att bevara ögonen då man är nödsakad fixera mycket skimrande föremål. Med begagnande af färgade glas bör man jakttaga mycken försigtighet, emedan man genom dem alltid ser föremålet mera dunkelt och, i följd deraf, måste mycket anstränga ögenen. Nyttan af färgade glas motsvarar icke, efter min öfvertygelse, det ömtåliga synorganets skada wall dem, då de aldrig kunna användas utan ögats ansträngning mer än vanligt. . Den bästa glasögoninfattningenär af metall, emedan deraf tillverkas den finaste, hvilken således förorsakar dem mista skugga kring ögonen; den bör icke vara glänsande, emedan den då återkastar de derpå fallande ljusstrålarn ch bibringar ögat ett falskt sken. Infattning af horn eler sköldpadd , hvilka ämnen äro mera genomskinliga, er ! rderflig för ögat, emedan den genom det mot ögat fallande ljuset bereder ett förvillande sken. Goda glasögon, som hvarken förstora eller förminska föremålen, äro ganska välgörande för ögoren: men deras åt) beskaffenhet kan icke med säkerhet bedömas förrän de varit nyttjade någon tid, hvarföre också en optisk instrud mentmakare, vid försäljning, icke billigtvis vägrar vilkoret af deras utbyte, om de efter någon tids prof icke befinnas passande. Glasögon böra endast användas när behofvet oundgängligen fordrar det, och under arbete med dem kI bör man låta ögonen hvila oftare och längre än vanligt annars; märker man att ögonen tröttna. under. arbetet, bör de l man upphöra med det. Glasögon, som nyttjas för att se aflägsna föremål, böra icke användas vid läsning. Ett hufvudsakligt iakttagande vid glasögons begagnande är, att de hållas mycket rena, och ofta aftorkas, äfven under nyttlljandet ; äfvensom man i allmänhet kan antaga såsom regel att, vid behof af glasögon, hällre välja dem, som äro något svagare än som erfordras för att se tydligt, än dem, som äro allt för skarpa, på det att synorganismen icke te än mer försämras. ; . . . . måt Ännu out NI slags glasögon finnas med gjutna glas, bvilka vanligen till lågt pris utbjudas af kringvandrande försäljningsmän; sådana glasögon kunna likvisst föl ingen del rekommenderas, då de högst sällan finnas utan fläckar EN l och ådror, hvarigenom de hafva en ganska skadlig inverkan på ögonen. ga ) Focalistancen för en fullkofhlig god syn antages af vetenskapsmän olika, ifrån 8 till och med 20 tum. , aa mm AA ff mn bare AA Dn, ) nHos CARON ET LUNDQVIST (Regeringsgatan M ä), i dag utkommet, å 28 B bko: ör eTÄLL NINGAR OCH FÖRHÅLLANDEN,