Aftonbladet – 22 november 1843, sida 2

Med anledning häraf har Hr v. Wahrendorff begärt rum i tidningen för en längre artikel, som åsyftar att fullständigt vederlägga Hr Flygares anmärkningar. Det har likväl varit omöjligt för utrymmets skull, att nu intaga denna artikel, som derföre torde blifva serskildt tryckt. Imedlertid hafve vi ansett nedanstående förtjent att intagas såsom upplysande: Hr Flygares anfall utgör egentligen ett klander å kommitterades. Hr kommendörkapten Hjelms, Hr öfverstelöjtnanten Stals och Hr artillerilöjtnanten Nykanders offciella berättelse öfver de utförde försöken med den Wahrendorffska kanonen. I denna berättelse förekommer i noga detalj hvad komitterade ansett sig kunna yttra både för och emot den nya uppfinningen; men i hufvudsak och aldra sist anmäla kommitterade, att bedömandet af kammarladdningskanonen dels i vissa omständigheter fordrar tid, dels andra vidsträcktare försök, än dem, kommittårade varit anbefallde anställa, och att dessutom uppfinningen är för ny och ,obepröfvad, för att icke kunna mera utbildas och förbättras: men att hvar och en måste erkänna, att kammarladdningsproblemet derigenom blifvit löst på ett sätt, som t hög grad hedrar uppfinnarenr. En tysk månadsskrift, utgifven af ett sällskap officerare af alla vapen, som sinsemellan brefvexla från alla Tysklands större hufvudstäder, Allgemeine Militärzeitung kallad, tryckt i Leipzig, häftet för Augusti, artikeln Preussen, benämner samma uppfinning: — die sinnreiche und dabei doch einfache Art, den Boden der kanone zu verschliessen; — och anmärker vidare, efter hela inrättningens beskrifning: — Der Erfinder hoffte dadurch das räckwärtige Ausströmen der Pulfergase zu verhindern, und dies ist ihm auch mwirklich gelungena — Denna erfarenhet var, då detta sammanskrefs, grundad på försöksskjutning i Berlin, tillsammans 4,800 skott, med 33:e pjeser a! olika kalibrer. Vidare skjutning har sedermera der egt rum. SEE