Aftonbladet – 22 november 1843, sida 1

EN ÄKTA MAN). AF GREFVINNAN DASH. IV. — Laligre, sade hans vän, hvad är det för er förtjusande varelse, som bär ert namn och är : grefvinnan de Cerzoles sällskap? — Jag känner intet fruntimmer i Paris af samma namn som jag, min vän; ni bedrar er. — Nej visst inte, jag bedrar mig inte; hon kallas vicomtessen de Laliere, och hon valsar utmärkt väl. Alla menniskor gapa de på henne och man talar mycket om henne. Hon är charmant. Grefvinnan de Cermoles får komplimenter för hennes skull. — Ännu en gång, det är en irring. — Visst intel Hon har likadan toilett som frun, tillade den unga mannen i det han bugade sig för markisinnan; endast med den skillnad, att hennes klädning är hvit. — Likadan toilett som jag! — Precist lika, fru markisinna, präktiga geranier och präktiga diamanter. Victor och Leopoldine betraktade hvarandra och bleknade. — Det är omöjligt! sade han sakta. — Kom och döm sjelf! sade hans vän: ni skall få se att jag inte bedrar mig: — Det vore verkligen kuriöst, återtog herr de Laliere med ett tvunget leende; jag begär int mer än all se. De trängde sig in i hopen, som fastän elegant likväl endast är en kop, och sökte den unga le ) Se A.B. Mm 262, 265, 266, 267, 268 och sÅ0 Å