Aftonbladet – 21 november 1843, sida 3

ee CAKE REA BLANDADE ÄMNEN. tenn — För någon tid sedan herättades, att man i en kista, som på jernvägen afsändes från Mihblhausen, i Elsass, fann en sönpderstyckad menniskokropp, hvarom undersökning hölls inför domstolen i Altkirch. Dervid intygade mer än 8 vittnen bestämdt, att det hufvud, som visats för dem, tillhörde ett fruntimmer, vid namn Adele Bulard, i staden Limes. Då ankom ett bref från detta fruntimmer, hvari hon underrättade, att hon med förvåning genom tidningarna fått veta, att hon blifvit mördad i Elsass. Detta bref antogs för falskt; men för att undanrödja alla tvifvel, infann sig den förmenta mördade en dag vid domstolen, som numera ej visste hvad den skulle göra, och ännu icke fått reda på, hvilkens lik den stympade kroppen är. — Såsom ett bevis på den lifliga rörelsen på den nya jernvägen, som leder frän Antwerpen till Köln, och som öppnades i förra månaden, berätta tyska tidningar, att med en enda train afgätt 1,200 kistor socker och med en annan 700,000 hudar. Man väntar att hela varutransporten innan årets slut skall uppgå till en vigt af nära 50 millioner b. — ETT BARN, BORTRÖFVADT AF EN GAM. Tidningon Stiria, som utgifves i Grätz, meddelar en lika ovanlig, som ohygglig händelse. För kort tid sedan arbetade nemligen en hondhustru på en äng, vid Weiz, i Grätzer kretsen, och hade sitt tvååriga barn nära sig, men gaf ej serdeles akt på det, då ingen fara tycktes vara för handen. Plötsligt nedsköt en gam af det största slaget, bortförde barnet omkring femtio steg, började äta på det och hade redan dödat det, innan folk, på den förskräckta modrens rop, kom till hjelp. — Såsom ett bland de många bevisen på den vidlyftighet som råder i Engelska rättegångshandlingar anför en tidning, att anklagelseakten mot OConnel, skrifven på pergament, upptager nittiofem qvadratfots yta. — NORDAMERIKANRK FÖRBÄTTRING VID GARFVERI, Bibehållandet af detta förfarande, der det en gång blifvit infördt, visar att man funnit det innefatta en verklig förbättring; det användes numera vid de stora sarfverierna i NewYork, Maine, Hampshire, till nåzon del äfven i Norra Pensylvanien och har namn af den kalla svellningen. Det är nemligen ett nytt af hårningssätt, hvarvid ingen kalk begagnas och icke heler någon genom hudarnes sammanläggning förorsakad ;varm svettniog) eller rötaktig jäsning, utan blott en ortsatt uppmjuknjog af hudarnes yta, i vattenångor, vid en temligen sval temperatur. Detta åstadkommes derigenom, att hudarne inhängas i ett slutet rum .. ex. om 6 alnars längd, 6 alnars höjd och 3 alnars bredd, insänkt likt en iskällare i en backe och med ett slags förmak, som har dubbla dörrar, mellan hvilka ett lager garfvarebark kan läggas, till sommarhetans och vinterköldens afstängande. Läget måste vara sådant, att man beständigt kan leda friskt vatten till det med backen jemnliggande taket. Såsom invändig taklist har rummet nemligen en ränna rundtomkring, och denna hålles beständigt så fylld med vatten, att något rinner oupphörligt öfver och droppar ned till golfvet, utan att dock vidröra hudarne, som äro åtskildt upphängda på krokar i taket, ett stycke ifrån väggarne. Genom en trumma nedifrån, och en uppåt, är sörjdt för ett ständigt men svagt juftdrag. Man söker att genom dessa trummors öppnande och slutande hålla värmegraden vid emellan 6 och 192? på svenska termometern. Efter en vecka eller 14 dagar är håret löst, så att det kan aftagas på vanligt sätt; men ingen röta har uppkommit, så att icke en gång någon ammoniaklukt har utvecklat sig, och således är ej heller någonting skämdt. Huden eger hela sin limhalt qvar i oförändradt skick, till örening med garfämnet. Då huden genom kalkning kas med 30 till 40 procent i vigt, så stiger samma illökning sill 30, 70, stundom 80 proc. genom den alla svetiningen. ROESneTEESET ESSIN Eee —