öfver att kamarillapartiet kunnat låta mystificera sig, på sätt som skedt af ett stadssqvaller, som rapporterings-systemet trodde sig kunna tillgodogöra. Bref från Athen af d. 21 Okt. upplysa nu med hvilket roligt fjesk vederbörande varit sysselsatta en hel natt utan orsak, och att konung Otto verkligen var den klokaste vid hela uppträdet. Förut hade inträffat, att Athens äldre invånare gjorde anspråk att få vara ensamme om de förestående representantvalen, med nykomlingarnes uteslutande, och att dessa blefvo så uppretade häröfver, att en af-de gamles anhängare, sjelfva ordföranden i stadsrådet, öfverste Makriannis, icke.strodde sig trygg mera i sitt hus utan särskiida försigtighetsmått. Han. försåg det alltså med försvarsmedel och lät mot aftonen den 9 Oktober underrätta en annan af sitt parti, äldsta ledamoten i stadsrådet, Tufeketsis, att huset vore äfven i ordning till hans och de öfriga partivän nernas beskydd, i händelse de skulle oroas följande natt; de behöfde då blott taga sin tillflykt dit undan tumultet. Genom sqvaller kom denna underrättelse till Tufeketsis granne Dunkakis, som var tjensteman vid inrikes-departementet. Han trodde sig pligtskyldigast böra inberätta sqvallret till statsrådet Anastasios Mauromichalis, hvilken åter anförtrodde det åt sin bror Dimitrios Mauromichalis, ordonansofficer hos konungen. Denne skyndade genast dermed till palatset och rapporterade det för konungens tienstgörande adjutant generalmajoren Genneos Kolokotronis, söm åter, fastän klockan var 2 på natten väckte H. M:st, för att underdånigst föredraga den stora nyheten och framställde den såsom af det ofelbart närmaste inflytande på konungens och drottningens trygghet. Ehuru öfvertygad om vigten af den ingångna rapporten, befallde konungen likväl generalmajoren att sjelf göra sig underrättad om lugnets tillstånd i staden, och att tillika låta genom Dimitrios Mauromichalis genast underrätta Englands, Frankrikes och Rysslands envoyger om hvad som vore å färde. När Kolokotroni kom från konungen med dessa order, väntade honom en ny rapportör, löjtnant Athanasios Petmesas, med nya uppenbarelser, vid hvilka generaladjutanten tycktes ha alldeles förlorat. det lilla hufvud, hvarmed han lärer vara begåfvad. Löjtnant Athanasios ville nemligen hafva förmärkt rörelser, i stadens inre, som -föreföllo honom misstänkta så sent på natten. Genast befaller hr generaladjutanten, att palatsets hufvädpörtar skulle stängas, beordrar hela lifvakten till deras Bevåkning, skickar en underofficer : sot ördönnans till lilla infanterikasernen med befallning åt jägarne att genast begifva sig till palatset till Deras Majestäters beskydd, och rider sjelf i fyrsprång till stora infanterikasernen. Der fann Han portarne stängda, posterna vaksamma, enligt vanlig ordning, hela trakten för öfrigt i det djupaste lugn, och dem ibland befäl och manskap, som ej hade vakt för stunden, sofvande i god ro. Han låter nu väcka öfverstelöjtnant Melingos och fordrar af hönom, i konungens nawmn, att två infanterikompanier måtte genast afsändas till palatset, till konungens och drottningens beskydd. Först när Melingos erinrar att inga trupper fingo lemna kaserneh utan speciell befallning al militärguvernören eller kommendanten, beslutar Kolokotroni att vända sig till den förre, nemligen Kalergis. . Denne hade under tiden blifvit väckt. genom jägardivisionens oförmodade .marche, .stigit till. häst och begifvit sig på väg till dess skasernyi spetsen för en kavalleripikett; Kolökotroniträffade hönom alltså på gatan, och föredröb nusin begäran. När Kalergis fåtbp veta byaröti frågdsnö Var; fann bkan för godt att förehålla KoIoKötrönis uraktlåtenheten att icke först anlita honom, hvarigenom de korsande orderna från olika håll hade kunnat undvikas; Kalergis tog derjemte vården om konungafamiljens trygghet på sitt ansvar och beordrade två kavallerisqvadroner och en division infanteri att patrullera hela den återstående natten kring stadens samtliga qvarter och i synnerbet omkring palatset. — Med dessa mått och steg fann sig åter ordonnans-officeraren Dimitrios Mauromichalis icke belåten, fastän han äfven af krigsministern Londos fått den försäkran, att hela staden vore fullkomligt lugn och att ingenting ovanligt hade blifvit inrapporteradt till honom; han skyndade sig nu till de trenne makternas sändebud, sir Edmund Lyon, hrr Piscatory och Katakazi, för att underrätta dem att ett upplopp sannolikt vore färdigt att bryta ut. När diplomaterne, till följd bäraf, satte sig i rörelse för att begifva sig till palatset, kom ändtligen hela staden verkligen i ett slags uppror, emedan hvar och en, yrvaken af det nattliga larmet, naturligtvis ville veta hvad som var på färde. Ens anledning till bekräftelse att någonting ovanligt i förehades; fick man äfven genom uppförandet -af;kungligas portvakten Noel, en Slavon, -men hörandestillsAmerikanska kyrkan; Han. träffades i någoti välplägad på gatan och väpvad med tre laddade pistoler, samt utöste häftiga hotelser . emot: -Kalergis:öch Makriannis; han blef likväl snart-arresterad.; Tidigt följande morgon afgaf Kalergis rapport till Londos öfver den förflutna nattens händelser ochsinställde sig sedan enligt. konungens befallning i palatset, för att omedelbart aflemna underdånig berättelse om rr —-——E— RR