Aftonbladet – 20 november 1843, sida 2

grefvinnan beslöt omsider att sjelf begifva sig till Marle. Det fordrades i sanning vigtiga intressen för att förmå henne att lemna sitt hem. Allt sedan hennes återkomst derifrån rådde en viss hemlighetsfullhet inom hennes hus. Hon tog emot besök blott på vissa timmar; hon gick ständigt ut i hemlighet; åtföljd af ett fruntimmer som hon fört med sigsfrån Poitou. Hennes gamla vänner kände icke mer igen henne, och hon hade antagit utseende af en konspiratör. Victor blef ganska förtretad öfver att hafva mankerat det besök hon begärt af honom. Han betviflade ej att man ju hade något i sigte mot honom; och fast han redan hade vunnit en viss trygghet, fruktade han likväl alla tvister, i hvilka han visste sig ej vara den starkaste. Han skref en biljett för att ursäkta sig hos fru de Cerzoles och började sin toilett. Baltimman instundade. De rymliga salongerna i engelska ambassadörshotellet voro prydda och illuminerade, som de alltid äro vid större festiviteter. Man infann sig der från alla håll och kanter; en ofantlig mängd trängdes i rummen; och då man knappt kunde röra sig devj var det utom allt tvifvel att man roade sig mycket. Fru de Vilmorin gjorde en ovanlig effekt. Geranierna äfvensom diamanterna vunno en utomoördentlig ,succes. ANa talade derom och aldrig bade markisinnans skönhet väckt mer afuad. Såsom elegant fruntimmer, infann hon sig först när kloc. kan slacit half ett. Hon borde naturligtvis bafv: I låtit vänta på Sig. Alla trängdes omkring henne Men hennes blick sökte endast Victor; snart upp: Jtäckte hon honom bland mängden och giek fran till honom.-Hans ögon uttryckte hela hans be