Aftonbladet – 14 november 1843, sida 1

SPOOCOKHOLIE der 14 Nov. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 2, från London af d. 4, samt från Hamburg af d. 7 dennes. SPANIEN. Corteskommitten, som skall granska förslaget till den provisoriska styrelsens proklamation, angående drottning Isabellas fulimyndighet, är redan sysselsatt dermed; förslaget liknar ett vanligt trontal i obestämda och intet sägande uttryck, I Barcellona hafva de belägrande d. 24 Oktober kastat 400 kulor på skansarne Garcia, Sanz, Eloi och Barcellonetta; sedan d. 23 har deremot artillerielden å ömse sidor tystnat, men handgevärssalvorna fortfara som förut. De belägrande hade skickat 2 ångbåtar till Taragona, för att hemta truppförstärkning. Mot Gerona fortsättes skjutningen; tornet San Juan hade störtat och begrafvit batteriet under sina ruiner; men staden höll sig ännu mot Prim. — Med Saragossa är en vapenhvila afslutad, och såsom vilkor att öppna portarne för Concha har staden fordrat bibehållandet af både provincialdeputation, municipalitet och nationalmilis, samt amnesti och ordentliga afsked för de officerare, som deltagit i motståndet. Concha har hemställt dessa förslag hos ministeren. FRANKRIKE. Municipaliteternas motstånd mot regeringen ökas på ett sätt, som börjar väcka synbart bekymmer hos den sistnämnda. Municipaliteternas i Anger, Nogent le Rotrou och Meaux exempel har sedermera blifvit följdt i Sarreguemines, S:t Simon, Montvert och Vouziers, och med den härmningslystnad, som är så allmän i Frankrike, anser man ej omöjligt att en gemensam municipalitetsopposition, representerad genom samtliga märerna, kan komma att träda upp emot minisieren. I sin fruktan för de betänk!iga följderna af denna municipaliteternas lust att spela spanska ayuntamientos, är ministeren nästan rådlös; och det är icke att undra på, om man erinrar sig att hela styrelsesystemet i Frankrike hänger på centralisationen af maktens urkälla i Paris, och att om landsorten blefve genom municipaliteternas sjelfständighet lika oberoende af Paris, som t. ex. Englands landsorter äro af London, så kunde Ludvig Filip skjuta hela Paris i grus från sina nya bastiljer, utan att dermed uträtta det minsta mot det öfriga Frankrike. Naturligtvis måste ingenting vara angelägnare för regeringen, än att förekomma en så fullständig uppnedvändning på sjelfva styrelsesystemet och en så hånande dekonfityr för alla de vakor och intriger, som blifvit slösade på bastiljmaktens återupprättelse i stort. Men regeringen har här ej annan utväg, än att hålla sig passif, för att ej reta ännu flera municipaliteter att sluta sig till independenterna; och i ett sådant fall som detta kan den föga räkna på kammarens biträde för en förändring i municipalitetslagen. STORBRITANNIEN. Processen emot OConnell i Dublin hade så tills vida tagit sin början, att den stora juryn, som skall afgöra huruvida en anklagad verklicen skall ställss för rätta, sammanträdt och fått sig onklagelseakten förelagd. Dess beslut var ännu ej vid de sednaste underrättelsernes afgång fattadt, men man tviflade icke, att ju det skulle utfalla så, att processen kom i gång. Omkring den 22 denna månad skulle den kunna komma inför illa juryn, som afgör huruvida den anklagade är kyldig eller ej. Man tror att den der reportern, som aflagt det oriktiga vittnesmålet om tilldraselserne vid Muliaghmast, ej kommer att begagvas såsom vittne, utan att regeringen bar andra vittnesmål att tillvå af palisbetjenter, som fördJädda bivistat repeal-möten och antecknat hvad le der hört. En mängd resande strömmade till Dublin, för att åhöra de blifvande rättezsånssförvandlingarne. Hura föga regeringens tillvägagående i afseende å repeal-frågan inverkat på allmänna tänkesättet, an bland annat bedömas deraf, att sammanskoten för sakens befordrande varit större under de feckor, som örflutit efter anklagelsen emot OConell, än under de näst föregående. Under sista reckan hade de stigit till 4444 29 sh. GREKLAND. Konunz Otto lärer ej ansett noz att för de tre nakternas sändebud desavuera den af Genneos olokotroni anmälta eller tillställda kontrarevotionen; hn lät tillika sammankalla statsrådet, ör att der afgifva en formlig protest i samma nening, som kunde inprotckolleras och Offontl:.