Aftonbladet – 14 november 1843, sida 1

or. Utdelning kl. 6 eftermidd. Dö I dande emot sanningen, enär Blommendal från börj! jan af sistlidne April månad, oafbrutet varit boen-)i de i Norrköping, så och då härtill kommer, att jag: vid urtima tinget härstädes den 2 sit. Maj under-( rättade åklagaren om Blommendals bostad, samt jag! följaktligen med skäl måste anse åldagarens underlåtenhet i detta fall vara med afsigt tillställd, förl att undanhålla den upplysning jag finner mig behöfva, får jag härmed bestämdt påyrka Blommendals hörande. I slutet af sistl. Maj månad erhöll jag, i följd afl efterspaningar i Stockholm, uppgift å flera personer, som kunna lemna upplysningar angående betydliga partier kartor, som Meurling afyttrat, utom de redan kände, och deribland att han de!s till flera 4,000 Rdrs belopp, med kartor liqvideret sina i och för afl. häradshöfdingen Hultberg ingångne förbindelser, och dels 3 fanjunkaren Linds värdsbus låtit hälla öppen försäljning af kartor. Min afsigt var naturligtvis, att härom göra anmälan vid rätten, hvilket dock, i anseende till det långa och olagliga uppskofvet, ej hittills varit möjligt, emedan och då det är afvigt, att Meurlings åtgärder blifva så fullständigt som ske kan uppdagade, samt härtill kommer att jag, vid läsningen af protokollen, fått en förnyad anledning att icke lemna detta å sido. enär Meurling uti en, den 43 sistl. Mars till rätten ingifven skrift uppgifvit, att flera af hans kartetransaktioner, än som blifvit framdragne, äro af aktor kände, hvilket medvetande af Meurlings kartetranpsaktioner akter, som lemnat uppgifter obestridd, under hela ransakningen hemlighåilit och man således måste taga för afgjordt, hvad dessutom flera andra omständigheter vitsorda, att aktor icke velat åstadkomma all den bevisning han kunnat, så vidt det rörde Meurling, så föranlåtes jag yrka, att såsom vittnen till upplysning om förenämnde och flera andra af Meurling verkstälide kartetransaktioner, få hörde hr Kongl. sekreteraren F. W. Bahlman, herrar häradshöfdingarne Sölischer och Lindborg, jernhandlanden Sundblad, källarmästaren Frösslund samt den mamsell, som under vintern 13414 och 1842 förestod fanjunkaren Linds värdshusrörelse, alia i Stockholm; äfvensem att vaktmästaren Danelius blifver ytterligare hörd. Wexiö den 47 Aug. 1843. I. T. Husberg. T. f. åklagaren anförde, att han nödgades fortfarand? bestrida begärda uppskofvet, då Husberg dermed afsett åstadkommande af endast sådan bevisning, som han varit oförhindrad att långt före detta anmäla, utan att tiden dertill borde kunna anses inskränkt till tidrymden för uppskofvet mellan förra och detta urtima tinget; att Husberg, sedan de frågor han velat få till Blommendahls besvarande framställda, blifvit af Rätten föredragna, bestämdt förklara sig ej vidare påyrka Blommendahls börande, om ej annan lagl. uppskofsanledning kunde förefinnas; att protokollet torde tillräckligt vitsörda, det Husberg begärt vitvtnesförhöret med Blommendahl i Stockholm och ej i Norrköping, samt att Husbergs framställningar om åklagarens skyldigheter i hänseende till förebringande af bevisning mot öfrige tilltalade, ej förtjenade något svar. Skriftliga förklaringar, lydande som följer, inlemnades härefter af: 4:0 Kronofogden Crena. Till Kinnevalds härads loflige Tingsrätt! Såsom jag i minnet förmått uppfatta åklagarens slutliga påstående uti målet angående ansvar för tillverkning och utprångling af falskt stämpladt papper, deri jag blifvit inblandad, wille det synas, som äkla garen för den mot mig yrkade urbota bestraffningen m, m. hufvudsakligen stödt sig vid den anteckning i protokollet, som herr ordföranden ansett lämplig att uppställa rörande min uppgift, att alla de kartor, som jag öfverlemnat åt auditören Engdahl, varit lika beskaffade med dem, som jag till domstolen medhade vid förhöret och der inlemnade, hvilia, enligt domarens anmärkning, ansedde falska, gifvit aktor anledning till den förvända slutföljden, att jag erkänt, det alla de kartor, Engdahl fått från mig, skulle såsora lika beskaffade vara veterligen falska. Jag har nu icke sett anteckningen sådan den nu står i protokollet, om aktor haft någon anledning till sin slutsats eller icke, eller om vid justeringen ordställningen tvetydig undgått min uppmärksamhet; dock måtte det väl nu. då jag helt oväntadt märker, att åklagaren fästat sina påståenden vid orden, icke saken, förunnas mig rättigheten att förklara min mening. Med orden lika beskaffade, i fall jag så yttrat mig, harjag velat antyda, att de utlemnade kartorne, till utseende rena omakulerade, vore lika med dem, som öfverlemnades i domstolens förvar. Beskaffenheten har jag icke kunnat vidröra eller bedöma; det är domstolen, som afhandlat frågan i den delen och jag vill icke förmoda, att de uttryck, som protokolisföraren ansett tjenlige att begagna vid uppfattningen afsmin mening, kunde med vilja hafva varit så ställda, att deri skulle ligga ett kryphål, gagneligt för utöfningen af godtycke i behandlingen och nyttig för åklagaren att dervid kunna fästa äventyrliga slutpäståenden. Icke kan jag heller medgifva, på ordförandens blotta uppgift, att de kartor, som af mig till rätten blifvit inlemnade, äro falska. Jag fordrar i den delen edligt vittnesbörd at behörig man, och vill icke förmoda, att tillförordnade serskilde domare i detta mål kan härtill begagnas i sammanhang med domarebefattningen, om annars lagen i 47 kap. 42 Rättegångsbalken får gälla, eller undvikas vill, att domaren skulle synas, som ålklagare. Det måste alltså kunna medgifvas mig, att jag ingalunda befinnes skyldig i följd af upplysningarne, som i denna omständighet är vorden åstadkommen, icke ens om de kartor skulle vara falska, som jag inlemnat till Rätten, eller någon af dem, som Engdahl begagnat, så länge åklagaren icke gittat visa, att jag hatvit någon kännedom angående kartors oriktighet — drifvit understucken handel dermed, eller förtegat -— me HA mm DD AM OB tin IA — mm. åtkomsten — varit förbehållsam och i uppgifterne o-;s pålitlig, tvetydig. Skrifvaren A. Lindergrens vitlnesmål, att jag af Husberg erhållit kartor för skuldsedlarne till denne på 8 icke mindre än 5000 Rdr Bko, är fullkomligen osanfärdigt. Jag känner icke, i saknad alltjemnt af de förde raånsakmingshandlingarne, huruvida man i protokollet antecknat, den egna händelsen, när jag under nattens mörker alldeles oheredd och utan miss-!r kund med min vacklande hälsa, fördes, eller rätteligen b ryektes ur fängelset, transporterades till mitt hem, att der uppsöka Husbergs till mig ställde förbindelse på 5000 Rdr RBgs, för vederläggningen af de. misstankar P Lindergrens sanslösa vittnesmål förorsakat; om så skulle Vara, att domstolen Med anmärkningen härom t! protokollet ansett lämpligt i denna omständighet gif-Å v