Aftonbladet – 9 november 1843, sida 1

rättfärdigat dylika operationer. Bland de stater son på sådant sätt kommit i utländsk skuld, befinner si; äfven Pennsylvanien, den rikaste staten i unionen NewYork kanske undantagen. Utomlands kan inte samhälle, mer än England, jemföras i rikedom mer Pennsylvanien., (Härvid inföll guvernören feaward Ja; tåg bort dess skuld a!lenast! Webster fort for): Min vän anmärker att så skulle förhålla sig om Pennsylvaniens statsskuld ej funnes! Men hvil ken skuld har denna stat, som den ej skulle kunn: betala, om den blott vill anlita guldet i sina medborgares fickor? — Eozglands statsskuld är fästad vic sjelfva dess jord: grund och hus äro intecknade: den 50:de generationen härefter skall måhända äga känning deraf. Pennsylvaniens skulder, Illinois skulder alla unionsstaternas, äro att anse som ett sexpence stycke mot Englands. Låt oss då förhlifva Amerika. ner! Låt oss undvika statsbankrutten lika mycket som vi förakta den! Hvad kan väl allt det tördel aktiga vara värdt, som andra folk tänka eller yttre om oss, ifall de tillika kunna säga oss: edra skuldei betalen J ej! — Jag sjelf är hemma i Massachusetts; men tillhörde jag någon djupt skuldsatt stat, så skulle jag hellre nöta ut mina fingrar, jag skulle plöja och vända utan hvila, hellre än jag medgåfve någon att yttra med sanning om min hembygd: den betalar ej sin skuld. — Häri ligger det rätta; låt oss handla efter dess bud! Om deras åtlydnad äfver kostar oss alla lifvets beqvämligheter — må vi lemna dem derhän: om vår grundegendom måste pant. förskrifvas derför — må så ske! Men tillåtom ickt att den stolte kapitalisten i England säger: edra republikanska regeringar göra lån, men betala dem ej! Sättom oss i ständ att svara honom: vi skolö betala till sista skärfven,. — Sådan är min öfvertygelse, som ingenting förmår utrota, ingenting ändra Har Nordamerika utländsk skuld, så låtom oss gäldö den; jag besvär er derom. Hvad jag sjelf äger, det är jag beredd att offra: hvad J ägen, det ären: I beredde att offra, jag vet det. Må ingen tveka vid någon uppoffring — må ingen hänföras af någon vinst — om det skall sägas på börserna i London, i Paris, eller annorstädes i Europas stolta konungadömen, at! Amerika är i skuld, men kan eller vill icke betala! Låtom oss betala: låtom oss svara dem: tag hit Så fordringsbevis : blott, och se här edra penningar, kapital så väl som räntor: summera och tag er hetalning; vi äro.ej edra slafvar och vilja ej längre vara edra gäldenärer: här är ert guld — tag det! — Innån detta är gjordt, mina vänner, kunna vi ej andas frihetens luft. Jag för min enskilda del, skulle ej vilja vara skyldig en Europeisk kapitalist någonting Om min inkomst äger ett värde: om min jord beböls: ;om-beqvämligheter för mig sjelf min familj, min hustru och mina barn, måste äsidosättastsane svår til tjepst, . när Amerika så fordrar. På denna punkt måste vi komma alla, från denna åsigt får ingen afvika. I söder och norr, i öster och vester inom vårt statsförbund: hvarhelst män lefva, som härstamme från vår frihets fäder, män, i hvilkas ådror en droppa-af deras blod flyter, hvilkas hjertan lifvas af deras stolta ande: må de stå upp som en man, och säga: hvad vi äro skyldiga Europa skall betalas. Mi vi tänka med stolthet på vårt fosterland; men må v ock upprätthålla åt detsamma äran att vara bebodi af ett trofast folk! Må det aldrig kunna sägas i Eu ropa, att Nordamerikanernas förbund, att Washing. tons land, mönstret för den nya tidens fria samhäl: len, har kommit i den ställningen, att det icke kar eller icke vill betala hvad det har lånat! EGYPTEN. Allt tyckes förena sig om att sprida moln öf I ver de få lefnadsdagear, som den gamle Mebemed Ali ännu kan ha öfriga. Det svåraste slaget ha han väl fått helt nyligen, af Achmet Pascha. Sedan denne under åtskilliga förevändningar, i hela 6 månader vägrat att efter vicekonungens befallning infinna sig i Alexandria, har han ändteliger tillkännagifvit sig såsom pascha af Sennarr, 1lydande omedelbart under Porten sjelf och betalande en årlig tribut af 200,000 talari. CHINA. En engelsk tidning innehåller följande: Den ki: nesiska styrelsen gör stora framsteg ilindustrien. Kanoner hafva blifvit gjutna efter engelsk modell, flere kinesiska officerare hafva blifvit disgracerade; kanongjutningen hade biifvit dem anförtrodd och som pjeserna förklarats felaktige, har kejsaren gjort dem ansvarige för arbetena. Man vet att ett stort antal gevär blifvit inköpte af kineserne och rykte går om en betydlig reqvisition af kanoner och musköter hos ett större amerikanskt handelshus. Det är säkert att då civila och militära autoriteterna. i Kina göra allt sitt möjliga, för att undvika all tvist med Engelsmännen, men man kan icke neka; attbland:de högre klasserna råder ett djupt hat mot England och en mycket stor fasa öfver den sista invasionen, som man söker inprägla i folkets sinnen. Kejsären i Kina har befallt, att man i alla hans stater skall öfva sig i mälskjutning. En stor belöning är utlofvad åt skicklige skyttar. — De skola tillåtas skåda det kejserliga majestätet — i ansigtet! STOCKHOLM den 9 Nov. — Officiella bladet meddelar, att till supeen i går hos Konungen varit inbjudne omkring 400 personer, hvaribland, utom de högre embetsmännen, hofvet och diplomatiska korpsen, äfven ledamötler a fullmäktige i banken och riksgäldskontoret, af statsrevisionen, af borgerskapets äldste, af kyrkolagskommitteen och af revisionen över läroverken, samt.de deputerade från Wexiö. — Af Wenersborgs tidning inhemtas, att Wenersborgs läns pröfningskommitte pålagt vissa bönder i Ahle härad bevillning efter 2 art. såsom gerningsmän, för det de gått omkring och byggt, men att kammarrätten upphäft denna pålaga och Regeringen afslagit de besvär, som blifvit öfver kammarrättens beslut anförde. Bönderne i det magra Ahle bärad hafva från äldre tider brukat gå omkring och biträda vid byggnadsarbeten, liksom Dalkarlen går omkring för att lägga stenmur, Wermländninzgen för att plöja, Halländningen för att tröska, 0. s. v., och då icke ens husslöjden, som har vida mer likhet med gerninssmanskanet,