Aftonbladet – 1 november 1843, sida 3

de kulla-sill. BLANDADE ÄMNEN. — Oppnandet af den rhenska jernvägens fortsättning till Antwerpen har i Tyskland och Belgier med skäl blifvit betraktad såsom en händelse rik på stora förhoppningar, såsom uppfyllelsen af en länge närd skön dröm, Rhenens förening med Nordsjön Den 44 Oktober, kl. half 8 på morgonen lemnadt ångvagnstrainen Aachen, inväntade i Verviers tågel från Lättich och upptog i Mecheln de belgiska auktoriteterna. som med ministern Deschamps i spetsen infunnit sig för att begå denna fest. Kl. 3 e. m. anlände tåget till Antwerpen och den betydelsefulla akten ,.af Rhenens och Scheldens förening firades med stor högtidlighet. Entrepoten var prydd med triumbågar och löfverk, alla skepp flaggade, en otalig menniskomassa yttrade sina fröjdfulla förhoppningar, och sjelfva solen tycktes glad, ty hon strålade ovanligt varm och klar, för denna årstid. Antwerpens borgmästare, herr Legrell, mottog ministern med ett tal, utvecklande de stora fördelar handeln och umgänget borde vänta sig af denna kommunikation, och besvarades af ministern, som bland annat vttrade, att så, som året 4830 medförde Belgiens politiska frihet, så hade det innevarande medfört dess merkantila; Tyskland och Belgien, Antwerpen och Köln fira i dag, sade ban, sin återförening. Annu samma eftermiddag lades med stor högtidlighet grundsten till Rhenhamnen. Staden Antwerpen gaf sedermera en bankett för 3500 gäster, i den med utmärkt prakt smyckade börshallen. På aftonen gafs en stor bal, hela staden var illuminerad och stora fackeltåg kryssade omkring i gondoler på den breda Schelden. — I Paris firades nyligen en musikalisk högtidlighet af eget slag, i dervarande klädeshandelsbasar. Marskalk Soult hade förordnat, att undervisning i sång, efter en viss godkänd metod, skulle införas i armeen, och sedan 4 månader lemnades åt 1000 man af de 8 infanteriregementen, som lig gga i garnison i Paris, en dylik undervisning, genom inspektören för sångskolorna. Den 46 Oktober hölls offentlig examen med de elever, 380 till antalet, hvilka under tiden gjort de största framsteg, Efter flere praktiska och teoretiska öfningar, hvilka vittnade om grundliga elementar-kunskaper, sjöngo dessa 380 starka och friska stämmor 4 körer med beundransvärd skicklighet. Prefekten grefve Rambuteau, general Aupick, skalden Beranger, regementernes officerskorpser, och ganska många notabiliteter, voro närvarande vid tillfället. — Ett slags vulkaniskt utbrott inträffade d. 6 sist. Oktober, kl. 5 e. m. i Schlesien, grefskapet Glatz, Habelschwerterkretsen, Neu-Lomnitz, vid en egendom, tillhörig Ignatz Scholtz. Man hörde först ett buller i jorden, hvilket ökades oupphörligt och slutligen sprack jordytan med en stark knall, hvarvid en mängd mull, grus och stenar slungades högt upp luften. — En tidning (Le Miroir), som utgifves på in Jersey, berättar att ett antal af Loyolas lärjungar litkommit: Det synes, säger den, att statens vägran att tillåta jesuiterna bilda en högskola i detta land, cke förtagit dessa herrars mod. Man vet att de äro ithålliga samt icke gerna öfvergifva sina försök att ringgå de lagar, som äro emot dem, för att utföra ina förslag. De sägas innan kort komma att slå sig red på denna ö, och att de, i brist på tillåtelse, ämna tt för sitt läroverk endast begagna den anspråkslösa iteln pensionsanstalt. Imcediertid komma deras satter att der läras, i all renhet, oaktadt namnet Jesuit lIdrig passerar deras läppar. Lärde af en lång erarenhet, att de hafva största framgången på de orter, ler, religionslärarne äro mest ofördragsamma, hafva le här valt S:t Peters församlingen såsom den der dej afva bästa hoppet att lyckas. i — SLAGTARE OCH BARBERARE I FEJD. I Giessen ar någon tvist egt rum emellan polisen och slagta-: eembetet, hvilken haft till följd att det sednare blifit upplöst såsom skrå. Häröfver fälldes naturligtvis lika omdömen mot och med, och en bland stad ns arberare yttrade sig högt emot slagtarne. Dessa blef-! 0 högeligen stötta öfver barberarens frispråkighet, och: eslöto, att han icke skulle få sätta sin rakknif på ! ågon slagtares haka. Nu trädde barberarne tillsamans och med en espril de corps, som man nästan irvånas öfver att tvål och borste till den grad kunat fostra, förklarade de enhälligt, att ingen slagtare Giessen hädanefter kommer att af dem rakas. Sean dess har det blifvit allmänt i Giessen, att då man er en mycket skäggig person på gatan, säga: se der år en slagtare! Rättelse: I Mändagsbladet, artikeln Engelska andelstraktaten med Kina, står i 7 punkten taxa ch taxeras i stället för tara ;och tlareras.