Aftonbladet – 1 november 1843, sida 2

tollgången och brunnssehaktet — och derifrån söker en ny lösning af den gamla gåtan, ärnar jag likväl icke uppehålla mig med granskninsen af mina föregångares många förslagsmeningar. Endast vid föreställningen om pyramiderna såsom konungagrafvar måste jag dröja något, derföre att desna föreställning på nytt blifvit satt i omlopp genom de många turisterna, hvilka nästan vid hvarje grift finna välkomna anledningar till sentimentalt-historiska betraktelser, och följaktligen ännu mera vid så uråldriga grifter för så uråldriga konungar. I afseende på denna id får jag genast erinra om hvad jag nyss anmärkt om den så kallade likkistan. Då man för öfrigt stöder hela fösslagsmeningen ursprungligen på Herodot, har man glömt hans uppgift, alt Cheops blef begrafven djupt under pyramiden, på en ö, kringfluten af ditledt nilvalten, alltså för ingen del i något af pyramidens torra och högre belägna rum. Diodor medgifver ej en gång detta, utan förmäler att Cheops, af fruktan för det i hela femtio åren med denna vansinniga byggnad plågade folket, hade föranstaltat om sin begrafning i hemlighet, på en för hopen obekant plats. Men fastän hans grafkammare i pyramiden sålunda måste förblifvit ledig åt Cheren hans bror och efterträdare, skulle denne ha plågat de utomordentigt tåliga Egyptierna ytterligare, i sex och femtio år, med uppförandet af en ny Pyramidgraf. När man finner allt i dessa berättelser så osammanbängande och sjelfmotsägande, så tyckes det som man kunde omgås mera sparsamt med sin tro på en lösryckt del deraf. Huru sällsamt, att å ena sidan erkänna dessa uppgifters inre 0 ammanhang och deras oförenlighet med hvad mean upptäckt, men ändå al!tjemnt återkomma till den gamla sagan och påstå, att man omöjligen kan tänka sig pyramiderna såsom någonting annat än konungagrafvar! Min egen tanka om pyramidernas bestämmelse är helt annan. Bebofvet af friskt och svalt dricksvatten, hvilket i Egypten ej kan tillfredsställas ur