Aftonbladet – 1 november 1843, sida 1

September förekomma åtkilliga detaljer angaend exministrarnes förvisniwg till Hydra, Poros, Syr och Nauplia. Flera ibland dem, säger bladet möttes vid sin framkomst af invånarnes förakt men man hoppades att detta ej skulle öfverg ptill några våldsamheter. Imedlertid har,f. d pgensdarmerichefen Zinos — ett af kamarillan mest beryktade verktyg — icke våzat q varstadn i Tynos, som blifvit honom anvist till vistelseort Han hade i fem dygn nödgats söka sitt skydd en kyrka, och begaf sig slutligen i hemlighet p ,väg åt Syra, hvarest han hoppades finna me nöfverseende. I Kalamaki, Leutraki och Pa ptras uttryckte invånarne sin harm för de til ,Triest genomresande Beyrarne; i Patras kastade Ull och med några stenar elter f. d. Marecha du Palais Hesse, likväl utan att träffa honom. EGYPTEN. Det så ofta. omtalade förslaget till en jernban roellan Suez och Nilen synes numera vara öfver gilvet. Sedan ett engelskt handelshus erbjudi sig att lemna de nödiga banskeoorna eter 8 1 per ton, ett annat elter 8, och ett tredje ete 6 , och Mehemed Ali redan hade antagit de sista anbudet, lyckades det för någre bland han tillgilne att fästa hans uppmärksamhet på de öfrig: kostnaderna för jernbanor och dessas ringa nytta för bans land, hvarpå han lät avertera handelshuset att banans anläggning komme att uppskjutas fö obestämd tid. — Den massa juve!er, som Mehe med slösar på den som present åt Sultan bestäm da ångbåten, är oerhörd. Man uppskattar der till 4 million Talari. Fransarne för gardinerne bestå af de skönaste briljanter och perlor, led stängerna äro af massift silver o. s. v. — Undeli tiden är armå och förvaltning fortfarande utar aflöning sedan mer än 2 år. —— LER — En korrespondent till en fransk tidning skrifver ifrån Weichselns stränder, följande: Det föregifna pistolskottet, som skulle blifvi aflossadt i Posen mot kejsar Nicolaus, är här fö remål för alla samtal; men bela denna så kallad konspiration är blott en puff, till den moscowi tiska polisens bruk. Man måste gå litet högre med händelsernas undersökning, om man vil förklara hvad som nu för tiden händer. Nicolaus hade stort inflytande på den gamle konungen Fredrik Wilhelms försvagade sinnes kraft, och då år 4835 öfverste Zalewski försökte en revolution i Polen, betjenade sig autokraten a denna inflytelse, för att frambringa gemensamm: förföljelser emot det olyckliga landet. Erfaren heten hade tjenat honom. Han erinrade sig re volutionen af den 29 November 48530, då ha vägrat att antaga Österrikes och Preussens an bud. om en offensiv allians, under föregifvande att han var i stånd att ensam hålla Polackarns stången, och att ban skulle förlora sin moralisk: styrka, om khan antog främmande bjelp. Ma vet, att denna i strid Ryssland likväl var nära at komma till korta, och att, utan inre förräder och de civila och militära cheferpas olörmåga Polen skulle hafva segrat.Det var ett ögonblick. då Nicolaus, misströstande om segren, ämnat begifva sig till Moscow, för att sätta sig i spetsen för en million af sina bönder och, såsom en annan Attila, förstöra allt land, som var i hans väg Han omtalade detta förslag tull den gamle preus siske monarken, då, efter Warschaus fall, har kom till Berlin, och alla dssa revolutioner för skräckte då Fredrik Wilhelm, hvarföre kongresser i Mänchengrätz egde rum. Men en politisk liga var otillräcklig; man må ste äfven organisera religiösa förföljelser. Katho licismens förstöring blef således beslutad, ty Nico laus tillåter ingen täflonde makt, för honom for dras verlden och samvetena. Kuatholikerna ber af påfven; de schismatiska grekiska trosbekännarn bero af czaren. Han är konung, kejsare, påfve deras synliga Gud: och Polen måste göras sehis matiskt, på det att detta land må lyda blindt ocl utan fremmande makters kontroll. I skydd a kongressen utsträcktes de religiösa förföljelsern: icke endast till Polen och Lithauen, utan äfver till storhertigdömet Posen, och ända till Cöln — till Rebn. Nicolaus trodde sig genom detta me del imponera på påfven. Under det man omta lade i Europa förföljelserna mot erkebiskoparne Cöln och Posen, förstörde Nicolaus kyrkorna och klostren, och påfven höjde en vanmäktig röst deremot. Fredrik Wilhelm III dog och hans efterträdare, otvifvelaktigt mera habil, blef ej längre dupe på ryska politiken. Alltifrån sitt uppstigande på tronen antog Fredrik Wilhelm IV en fast ställning och utan att afvika från vissa konvenanser som suveränen skyller åt suveränen, lät ban de religiösa förföljelserna upphöra. Erkebiskopen af Posen, Dunin, blef satt i frihet och han visade några afseenden På polska nationaliteten. Censuren blef mildare för polska tidningarne i Posen och man fördrog en del arbeten angående Polens nyare historia. Detta handlingssätt af den unge konungen gjorde Nicolaus förtviflad, och oaktadt ett beständigt utbyte af diplomatiska höflighetsbetygelser, visste de begge monarkerna ganska väl på hvad fot de stodo till hvarandra. Ännu en annan omständighet, icke mindre vigtig, kan medföra oberäkneliga följder; nemligen: handelstraktaten emellan Ryssland ech Preussen. År 4842 förflöt det s k. utlevererings-fördraget emellan de begge rikena Nicolaus ville förlänga det; och då han: besteg sin blodiga thron hade han lofvat, för att vinna Boyarerna och den större inrikes handeln, att importen från främmande länder skulle i 50 år vara förbjuden. Detta proheh ask oo 2 Lo JA ovÅLt Mau ssscsaNne handal