Aftonbladet – 31 oktober 1843, sida 2

traktar de begge yttersta ändarne åt höger oc! venster af flyglarne till Stockholms slott: sträc kan emellan dessa begge flygelhörn — det nord östra och det nordvestra — är nära på alner jemnstort med längden af pyramidens ena sid: nära marken. Vänder man samma mått vinkel rätt söderut, åt Skeppsbron till, så slutar de vid hörnet af Saltkompanigränd. Den parallel dermed dragna linien från nordvestra flygelhörne når till hörnet af Köpmansgatan, och en line emellan de begge parallellernas ändpunkter full ändar gränsen för den fyrkantiga grunden, hvarpi pyramiden skulle kunna rymmas. Inom Stock hölm finnes icke något torg, någon kyrkogårc eller annan öppen plats, som i alla riktningar äl jemnförlig med denna fyrkant; endast längden på Carl XIII:s torg förslår. Föreställer man sig m tre sådana linier hopfogade till en liksidig tre kant, så har man pyramidens ena vägg, och sam. manlutas fyra sådana väggar titl en spets, så äl hela pyramidens utsida färdig. I ett tält af denn: form och storlek skulle tre sådana kyrkor som Catharinas kunna beqvämt få rum i rad ett stycke innanför hvar vägg — eller tillsammans tolf — ch mellan dessa tolf Catharina-kyrkor ändå er så stor plats blifva oupptagen i midten, som sjelfva kyrkogården ungefär. Efter denna utflygt i afseende på pyramidernas storlek anföra vi professor Forchhammers egna ord : pOfvanom ön Rhoda far man öfver Nilen till Ghise. Den i November ännu ej öfverallt uttorkade öfversvämningen nödgar oss att öfverge aka vägen till den stora pyramiden och taga er ymväg söderut. Efter tre till fyra timmars färd tå vi framför hufvudet till den af flygsand öfverhöljda kolossala sfinxen, mellan andra pyramiden och Nildalen. Sandslätten, hvars färg! bryer skarpt af emot Nildalens svarta mulljord, höer sig småningom till vid pass hundra fot, och mån som man kommer högre, skjuter här och