Aftonbladet – 26 oktober 1843, sida 1

LITTERATUR. Om Student-examen samt Elementar-läroverken: brister, med anledning af Rektor P. G. Boivie: Betänkande till 1845 års Skol-Revision on Stludent-examen. Några Betraktelser af J 4. Hazelius. — Stockholm, 4843. 98 sidd. 8:0 KK, 32 sk. Bko h. (Ferts. fr. AM 243.) Hr Hazelius uppräknar Elementarläroverken: brister under tretton serskilda bufvudrubriker: 4. Undervisningens fördelning uti tvenne sla skolor, fullkomligt skilda och utan något samband de för lärd och de för s. k. borgerlig bild. ning, eller lärdomsoch apologist-skolor Felen af denna inrättning, som haft sit upphof i: förflutna tider, då stånden voro vida mera åt skilde inom samhället, än nu, och då bildningen: slag till en stor del berodde af bördens, kännas nu deremot allt mer tryckande, ju mer bördsoch ståndsskillnadernes fördom försvunnit, oct bildningens så väl slag, som grad, måste rätta sig efter individens anlag och iynne, för att gifva fortkomst och lycka. Genom vår skolas qvarstående vid indelningen uti lärd och borgerlig (apologisti), sättas föräldrar i ett hårdt och onaturhgt dilemma. En stor mängd fäder vilja icke gifva sina söner en akademisk eller öfvervägande lärd uppfostran; men vilja icke heller försätta dem på den magra apologistkosten. Staten nödgar dem dock till val häremellan; och deruti visar sig hela orimligheten af undervisningens splittring nere vid roten (i elementarbildningen), då en får skall afgöra hvad skola han må taga för sin åttaåriga son. Anlagen borde väl vara de, som skulle bestämma, antingen. han bör upptagas på den ideella eler materiella riktningens linie. Men anlagen visa sig icke vid denna ålder så bestämda, att ett så vigtigt val kan med urskiljning göras. Sedan herr H. sålunda ganska väl skildrat olägenheterna af elementarläroverkets tvåfaldishet, visar ban fördelarne af en (d. v. s. ett slals)skola. Föräldrar behölfva då icke välja stånd och framtida lefnadsyrke för skol-barnet: kunna utan olägenhet låta det begagna statens offentliga undervisning. Skolan, öppen för alla anlag, utbildar dem alla. Alla barnen kunna följa hvarandra ett godt stycke på den gemensamma vägen, till dess fadren af de utvecklade anlagen förnimmer, om det är skäl, att sonen lärer sig t. ex. gamla språk, eller icke, eller hvilka sådana: om han bör genomgå hela skolan, eller bortgå förut, till handtverk, till handel, eller till hviiket yrke, hvilken befattning, som helst; i hvilket fall gossen intet ögonblick, om skolan är förnuftigt inrättad, har sått i en falsk skolriktning, utan fått lära det, bvaraf han i framtiden har gagn. En sidan skola bildar till medborgerlig uppfostran, emedan den i on krets förenar alla stånd: den fattige handtverkarens son läser tillsammans med den rike handelsmannens, den högt uppsatte embetsmannens. Skolan gifver härigenom en starkare riktning till christlig humanitet, än då de fleste fattiga barnen sitta i särskild skola på annan gata. Fördelarne uf elt slacs skolor äro så påtagliga, att om sådana cke möta några oöfvervinneliga svårigheter i verkställigheten, borde aldrig tvekas, att efter denna srundsatts ombilda hela vårt skolverk. Lyckligtvis ega vi i fäderneslandet redan några skolor, vilka med framgång ådagalägga möjligheten at örändringen, och bland dessa två i Stockholm, Vya Elementarskolan och den vid Barnängen. —: RER ARE BE EON BERETTS Le SP SES ERROR ENE FRONT