Aftonbladet – 25 oktober 1843, sida 2

iden sednaste revolutionen; ty svårligen har Grekland att vänta godt från någondera. Ingen af dem ser gerna en mäktig medtäflare om det framtida arfvet efter Turkarne; begge skulle väl helst önska att allt hvad som hört en gång till Ottomannernas rike, lika så väl som allt hvilket ännu hör dit, måtte qvarhållas i en viss svaghet, och aldraminst torde väl Ryssland fördraga, att en Europeisk dynasti verkligen rotfåstar sig i Grekland, och med den ett oöfverstigligt hinder mot framtida planer. En af folket vald statsche! aflägsnas oförsynt af den vanliga kabinettspolitiken, när tillfället så medgifver; men tillhör han någon af de suveräna dynastierna, så skyddas han af de monarkiska traditionerna och den monarkiska principens solidariska intresse, och det vida säkrare än af armer. Om derföre konstitutionsförändringen varit i hemlighet understödd från dylika håll, så har det sannolikt skett i hopp att dynastien skulle småningom antingen utledsnas derigenom och aträda frivilligt, eller komma i den ställning till nationen, att den blefve fördrifven, och i begge fallen vore fältet öppet för nya kombinationer, utan att man syntes ha sjelf förbered! dem eller trädt den dynastiska principen för nära Man behöfver blott erinra sig händelserna nys: förut i Servien. Så liten lycka förbindelser med Frankrike hittills förskaffat något folk, så torde ändå, under dylika omständigheter, Frankrike kun na anses för den mest välmenande bland de tre skyddsmakterna. 3 z