VID Contraktsprosten, Kyrkoherden öfver Ås och Wentlinge församlingar, ferr Isac Isbergs graf, 1343. Jag låg i dvala då mig minnet väkte Och mig en hälsning från din grafhög räckte. Du har kämpat! segren vunnit Efter sorgens pröfnings-tid, Nu ditt bjerta lugn bar funnit, Slutad är all jordisk strid. Smärtans tår de hulda gråta, Då du gick att dem förlåta. Och i sjelfva dödsminuten Stodo minnen för din själ; Af den tid, som var förfluten Samma dag du mindes väl, Att för sexton år tillbaka, Du förentes med din maka. Äfven du, som menska felat, Blifvit strängt af likar dömd. — Få ha dina tankar delat, Snart är du af tadlan glömd. Du har äfven känt ditt hjerta Klappa varmt för likars smärta. Fritt må verlden dig förglömma, Trogen vänskap minnes dig. — Torfvan, som ditt stoft fått gömma, Döljer mången blomst hos sig: Mången tacksam eternella Gäår man på din graf att ställa. Njut det lugn dig grafven skärker, Verlden du har sagt farväl — Hvad gen mera om dig tänker, Stör ej freden i din själ. Hoppet tröstar den, som gråter, En gång J förenas åter. AE — UU