Aftonbladet – 20 oktober 1843, sida 1

— Och det säger jag dig, yttrade herr Less bom, om auditör Schönberg ännu en gång under står sig att befalla dig något, så länge du är mi) lärpojke, och du understår dig att lyda honom så kör jag dig genast på porten. Herr Lessbom var känd för sin ordhållighet En sällsynt skomakare, i sanning! Auditör Schönberg understod sig dock att änm en gång befalla, och Felix måste lyda. — Söta, goda mästare! förlåt mig, bara denn: gången, det skall aldrig hända mer, det bedyra jag. Mästaren känner inte anditören, huru svål han är att slippa. Han sade att han skulle tag: hela ansvaret på sig — Ja, det må han taga, och dig med, inföl den obeveklige herr Lessbom. Hvad jag har sagt det är sagdt, och dervid blir det. Felix gick med beklämdt bjerta till auditören för att beklaga sig öfver sitt missöde. — Åh; det är inte så farligt, menade denne Jag skall nog ställa saken till rätta. Och för alt ställa saken till rätta, gick auditö Schönberg till skomakaremästaren Lessbom oct beställde sig ett par stöflar med galoscher. Un. der det mästaren tog måttet, började auditörer att språka sålunda: — Apropos, herr Lessbom! En af herrns lärgossar har, som jag hört, ådragit sig herrns missnöje, och som egentligen jag varit vållande til det fel han begått, intresserar det mig på de högsta, att allt må bli godt igen. Jag är ganska ledsen öfver hvad som skett, men hoppas, at herr Lessbom icke vidare tänker på eller fäste sig vid denna småsak. — Herr auditören har alldeles rätt: det ä