Aftonbladet – 13 oktober 1843, sida 1

DE TRE SYSTRARNAS KRÖNIKEBÖCKER ) FOLKSAGA AF MUSÄUS. TREDJE BOKEN. Hvem säger mig den rätta vägen, och hver leder min fot på den rätta stigen, som förer til det underbaraste äfventyret i denna gränslöst skog? O, I translunariska makter! blicken vän. ligt ned uppå mig, och om en jordens son skal lösa denna mäktiga förtrollning, så låten mig bif va denna lyckliga dödlige. Så talade Reinald svärmande, för sig sjelf, och gick vidare sin oba nade väg inåt skogen. Han genomströfvade i sjt dagars tid, utan fruktan eller rysning, denna änd lösa vildmark, och sof sju nätter under bar him mel, så att hans vapen rostade af nattdaggen Den åttonde dagen klättrade han uppföre er klippspets, från hvilken han, likasom från S: Gotthard, skådade ned i otillgängliga djup. At si dan öppnade sig en dal, beväxt med grön Linnea omgilven af höga granitklippor, öfverskuggade a stela granar och sorgliga Cypresser. Längst bor förekom det honom, som såge han ett monu ment upprest. Två gigantiska mMarmorpelare me kopparkapitäler och piedestaler uppburo en do risk balustrad, hvilken var stödd emot en klipp vägg, som sköt fram öfver en ståldörr, med star ka jernband och reglar beslagen; till öfverflöd lå der också en sten vältrad framför, af ungefär e fjerdings storlek. Ei långt från portalen betad en svart tjur i gräset, med gnistrande kringblic kande ögon, såsom hade han att bevaka ingånger Reinald tviflade icke att han hade funnit de Se Aftonb. J4 235, 236 och 234.