Aftonbladet – 11 oktober 1843, sida 3

I. Agardh naturliga vextfamiljerna med närmast hänseende till de officinela vexterna; doc. magr. Lindfors Livius; doc. magr Rietz vår tids filosofi. Inga professorer åtnjuta tjenstledighet utom prof. emeriti Ahlman, Cederschjöld, Liljevalch. — Professor Ek öfvertager först nästa vårtermin professionen i latinska språket. — Bland de yngre lärarne begagnas permission för hela eller blott en del af det akademiska året af Astron. Observator M. Agardh, adj. Genberg, adj. baron v. Diäben, docenten magr. Wetter, alla stadde på utrikes resor, samt för andra orsaker af kemie laborator magr. Fagerström, docenterne d:r Berg och d:r Darin. — Samtlige öfrige äfven som herrar professorer, exercitiioch språkmästare erbjuda hvar i sin sak sin enskilda handledning åt dem, som deraf önska sig begagna. Med anledning af prosten och kyrkoherden prof. magr. C. C. Ebersteins hos K. M. anförda klagan deröfver, att, enär det prestmöte, som var utsatt att hållas 1836 och hvartill han såsom utsedd preses författat och utgifvit en disputation, blifvit uppskjutet, något sådant sedan dess ej i Lunds stift egt rum, hvarjemte han hemställt, det KE. M. måtte förständiga Cons. Eccl. i Lund att skyndsamt föranstalta om presterskapets sammankallande till berörde nog länge uppskjutna prestmöte; bar K. M. under d. 44 sistl. Aug. förklarat professor Ebersteins ifrågavarande klagan icke förtjera något afseende, hvadan Kongl. Maj:t pröfvade skäligt densamma såsom obefogad aslå: och beträffande biskop Faxes anmärkningar en.ot Ebersteins embetsförvaltning, fann Kongl. Mej:t desamma icke utgöra föremål för dess nåd. omedelbara pröfning. (S. C.) — I de båda Calmarbladen klagas mycket öfver utsigterna för kommande året der i orten. Lagsökningar och utmätningar pågå redan, och de låga kreatursprisen, bristen på foder och icke mindre på penningar, låta en ana det värsta för den tid, då äfven spannmålsinköp komma i fråga. Gölheborg den 7 Oktober. Natten mellan den 28 och 29 sistl. September har genom fönstret blifvit på kyrkoherden Rising i Ljungby aflossadt ett skott, som dock lyckligtvis förfelade målet. Då illgerningen utöfvades satt kyrkoherden Rising upprätt i sängen, och skottet gick tätt förbi honom i väggen, der man om morgonen räknade icke mindre än sextiotre hagel. Våldsverkaren har ännu icke kunnat upptäckas; men man lärer hafva anledning förmoda, att det är någon af sockenboarne, med hvilka kyrkoherden Rising icke lärer lefva i bästa förstånd. (G.) — Under rubriken: en marknadsscen på Lilla Edet,, meddelar Götheborgs H. o. 8. T. följande insända artikel: Vid ankomsten till Lilla Edets gästgifvaregård, ja, långt förrän jag hann dit, hördes ett förfärligt buller och oljud, åt hvilket håll jag vände mig; men i synnerhet då jag upphann gästgifvaregården; der visade sig redan på gården genom utkastade och sönderrifna menniskor hvad som var å färde inom det med blod och rödfärg nedsmetade husets väggar. Nog har jeg hört omtalas några Edsboars vilda och i synnerhet för resande krångliga uppförande; men ej hade jag kunnat förmoda, att den så kallade bättre klassen skulle vilja utmärka sig på ett så lågt sätt, icke nog med att i undra våningen skåda en mängd sämre klädda personer, som man vanligen med ett gemensamt namn brukar kalla pöbel, med knifvar och käppar klappa på hvarandra, utan att likväl någon ordningsman eller kronobetjent syntes vilja styra dem till rätta, utan äfven, då jag uppkom i andra våningen, såg jag en bättre yngling omringad af 4 äldre personer, hvilka med hugg och slag hotade att förderfva honom, hvilket ej eller syntes otroligt, att de redan gjort, såsom både hans ansigte och kläder tydligen visade. Personerne voro för mig okände, men efter hvad som berättades och detas med hvita, röda och svarta mustascher beskuggade mun utvisade, skulle det vara militärer, deribland en i närheten boende, som ännu var tjenstgörande och 3 afskedade; äfven sades det, att den lille flintskallige med hvita mustacherna var länsman, vidare upplysning om personerna kunde ej erhållas. Jag åskådade likväl ej slutet af dessa ohyggliga scener, men hörde vid min afresa äfven en örfil gifvas på gården, då det ropades, att f. d. vice länsman ej äger rättighet utdela örfilar, emedan det ej börer till kronobetjeningens syssla, i händelse han skulle vilja räkna sig bland deras antal. Resande.n Mariestad den 7 Oktober. Sistl. Söndags afton blef den person, som förde hr expeditionskronofogde Bergmarks ankommande tjenstepostväska, å vägen mellan Grästorp och Tengened, öfverfallen, sönderslagen och rånad Vid undersökning morgonen derpå hittades väskan på något afstånd från det ställe der rånet skett, men befanns dä, jemte en del inneliggande handlingar vara sönderskuren, och enligt hvad bref sedermera upplyser, hade 69 Rdr 42 sk. Bko blifvit uttagne. Det saknas ännu kännnedom om huruvida väskan icke innehållit flere penningar. Den rånade är illa handterad medelst flera slag i hufvudet. (M. W-) Hernösand ad. 5 Oktober. Pigan Märtba Dablberg, som. innevarande år haft tjenst hos brukspatron Clason här i staden och i medlet af förra månaden härifrån afreste för att besöka sina i Gudmundrå boende föräldrar och syskon, påträffades den 26 sistl. September på morgonen död uti bonden Eric Perssons brunn i Jättesta by. — Den 419 sistl. September tilldrog sig utanför Skeppsmalms fiskläge i Grundsunda socken den olycksnändelsen, att inbysesmannen Per Andersson, enkan Anna Olofsdotter och hennes son Per Olof Hansson, la från Westeralnäs, å det så kallade Storgrundet i tark sjögång, medelst båtens kantrande, alla 3 omkommo. Enkan och Per Andersson efterlemna hvardera minderåriga barn, i stor fattigdom. (MH. P.) . pra 0 BREVANA ATE ÄVNmR