Aftonbladet – 11 oktober 1843, sida 1

DE TRE SYSTRARNAS K RÖNIKEBÖCKER? FOLKSAGA AF MUSÄUS ANDRA BOKEN. Alla jungfrur och tärnor vid hofvet togo st: del i sin goda herrskarinnas lidande, jemrade s och greto med henne, och sökte äfven unde stundom medelst sång och strängaspel uppmunti henne; men hennes bjerta var icke mera motta: ligt af glädjen. Hvarje hofdam gaf visa råd, hur svårmodets anda skulle kunna bannlysas, likv var det ej tänkbart att minska grefvinnans sor Tärnan, som räckte henne handvattnet, ver fram för alla andra jungfrur klok och sedesam och v liden af sia matmoder; hon bade ett känsloful hjerta, och hennes herrskaps bekymmer lockad mången tår i benes ögon. För att icke synas pi trängande, hade hon alltid tegat; slutligen kunc hon dock icke motstå det inre begäret att oc meddela sina goda råd. Ädla fru, sade hon, 01 ni ville höra mig, så visste jag väl säga er e medel att läka ert sår. Grefvinnan svarade: Tal: Ej långt ifrån ert residens, fortfor jungfrun, be en from eremit, till hvilken många pilgrimer hvarjehanda nöd taga sin tillflykt; huru vore de om ni at den heliga mannen begärde hjelp oc tröst? Åtminstone skulle hans bön återgifva ej bjerta lugn. Detta förslag behagade grefvinnar hon svepte in sig i en pilgrimsdrägt, vallfärdac till den fromma eremiten, anförtrodde honom si åliggande, skänkte honom en rosenkrans af C dyrbara perlorna, och bad om hans välsignels hvilken var så kraftig, att grefvinnan blef fri oc ) Se Aftonbl. 4 235.