Aftonbladet – 29 september 1843, sida 2

skildt ärende, dem det tillhör socknestämra att noga iakttaga. 4 Mom. För ärenden, som, enlig fattnipgar, böra vid sockne hvad derom är föreskrifvet. 35 Mom. Angående våt kyrkornas fastigheter, mede! uti Malmöhus, Christianstad-, I Göthehorgs och Bohus län förhå serskildt är stadgadt. t serskilda förimma företagas , gälle och förvaltningen af vörigheter iands samt hvad derom öfrige oso H H ä g 40. Alla afgifter, hvarom socknes jar, skola utgå efter den bestämda gruvde tös i socknestämma, så vida ej serskilit derom blifvit stadgadt eller serskild öfverenskormelse derom träff S 44. 41 mom. Nu är socknestämmoproiokoll slut justerat och underskrifvet; då med besvärshänvisning, som id 1 Söndag celler helgedag, då gudcstjer dikstolen uppläsas. Angår d honom ofördröjligen utdrag tande beslutet med åtföljand ställas. År någon med hb ot deri söka ändring genom besvär, so! kapitlet i de mål, som uputagas i 4 och 3 mom. af 9 S, och i alla öfrige, utom den i 6 mom. omförmäldta, hos Wår befallningshafvande i länet, innan klockan 42 å trettionde dagen eller, om helzedag då infaller, dagen derefter, ri n från beslutets kungörande eller de erhållen del, den dagen oräknad, då it efter hvad här ofvanföre i serskilda händelser börande den med beslutet missnöjde bifoga sina besvär, ej allenast det öfverklagade beslutet, utan älven bevis, när detsamma kungjordes eller bicf honom tillstä!dt; åliggande jemväl den klagande at, ir fjorton dagar efter det besvären sednast bordt in!omnas å ort som vederbör, till. socknestämmans ordförande aflemna diariiutdrag öfver besvärens inlemnande. För Hernösands stift vare för mål, som gå till domkapitlet från JemtJand, Westerbotten, Norrbotten och Lappmarken, tiden dubbelt längre, än hvad härom i denna paragraf är stadgadt. Försummas hvad sålunda är föreskrifvet, vinner beslutet laga kraft 2 mom. Wiåir befallningshafvand gifve hvarandra af besvären del, höra till gemensam behandling. g 12. Fordra omständigheterna sk af socknestämmobeslutet, hvilket uti bosvärshänvisningen bör uttryckligen utsättas, må sådant ej bindras deraf, att detsamma ännu icke vunnit Jaga kraft, derest icke så är att ändringssöks i n blefve onyttigt, eller ock Wår befallningsha! r domkapitlet skulle finna skäl att verkställigheten inställa. S 15. Hvar och en ledamot i socknestäunma bör vid öfverläggningarna jiakttaga ordning och ansiändighet. Varder ordföranden med ord eller gerning förolämpad, straffes den brottsiige enligt 48 kapitlet 8 N missgerningsbalken, jeimförd med nådisa förordningen den 20 Januari 1779. Förolimrande edamöterne emellan ligge i tvcböt tt hyad lagen i allmänhet för hvarje brott Re a gälle ock dem, hvilka vid soc imma äro närvarande, utan att der vara röstega i ; och ege ordföranden derjemte att låta sådane personer från sammanträdet afföra, derest de sig oskickiigt förhålla. NLA Ale och be211 beslutet följa, nästa från pren, då skall t. innefating, tillnå han as till domoch domkapitlet ir ärendet kan anses yndsam verkställighet görelsen om stämman, der skolat förekomina, bör S0Cknestämman af ordföranden upplösas. Denna författning blilve le holms stad, utan måge socknestämmor d vidare hållas på sätt hittills sladgadt oc kommande hvad nu blifvit för socknes n mänhet föreskrifvet icke helier att medföra någon ändring uti de för vissa stadsoch landsförsamlingar, i afseende å deras styrelse, utfärdade privilegier. . Det alla, som vederbör, hafre sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hbalve Wi detta med egen hand underskrifvit och med Wårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 29 Augusti 1843. CARL JOHAN. (L. 5) C.J. Hoarlin. icke för Stocktädes tills ätt DEBET OCE CREDIT eller De Lindebergska Bidragen och svaret derpå. (Forts. från gårdagsbl.) Hvar och en, som följt regeringssysteset i alla dess företeelser, torde erinra sig, att hvad det just beröm ver sis af, är att halva gått en annan, en bättre och ärofullare, väg, än svenska styrelsen gjorde före år 1810, och alt halva upplyftat landet ur det tillstård al förnedins act olyckor, hvari det före denna tid var försinkt. Emot all förmodan börjar likväl! Atorsickaren sin skrift just med den försäkran, att 1942 års politik egentlisen borde kallas 4809 års politik, och att det system, som man kan anse: halva vidtagit med thronföljarens ankomst till Sverre. endast var en fortsättning af hvad man diutills tänkt och gjort. Man frågar: hvad biei då äran al ett förändradt, af ett visare och upphöjdare syste.n, och hur verkställdes då uppiyltan när man ej gjorde annat, än lyftade på san börda, som förut nedtyngde landet, ne: sslands tydliga öfvervigt?, Kanske torde gon sta eftertanka bevisa, att det likväl hvcrken så var, eller så kunde vara. Ar 48309 voro Frankrike och Ryssland vänner oca buadslörvandter, bandlande i harmoni med hvarandra, och Sverge hade gifvit vika för de båda kolosserna, som med samlad tyngd tryckte från både öster och vester. Det hade vikit för nödvändigheten, pen endast för den, hvilket hofkansleren, friherre Wetterstedts yttrande till statsrädets protokoll: d 30 Aug. 4810 tydligen utirycker, der hao förutser den dag, då vänskapen mellan de hada makterna skulle upphöra och då från Niemens siränder, från det på nytt födda Polens landamären, de seorande franska härarne skola intränga nå Rvsslands