Aftonbladet – 28 september 1843, sida 1

och låset nitadt är med diamanter. Ej någon lossa kan den säkra bojan, och ingen detta lås att öppna lyckas. Men armod, tror man, bor hos mig i kojan; Liksom en fattig man jag kunde tyckas, när hundra gyllne länkar vid ditt hjerta orubbligt fjettra mitt på alla kanter, hvar länk så fast i glädje som i smärta och låset nitadt är med diamanter! Mer skön och frisk är du än pomeransen; Mer ren din själ, än klara källans vatten; Mer strålande din sköna blick, än glansen Från himlens tasen stjernor midt i natten. Hvar helst din lätta fot på jorden träder, Står blomman tjusad der du fram är gången, Och mera värlikt grön sig pinien Kläder, Och mera glad sig höjer fogelsängen. Lycksalig den, som sin en gång dig kallar! En himmelsk perla han på jorden funnit. Lycksalig den, som sin en gång dig kallar! På jorden har han paradiset vunnit. Några täeka ackorder på gitarren slutade der filla serenaden. Han helsade på nytt uppåt fönstret med handen; en blomsterbukett blef kastad till honöm, som han behändigt grep i flykten Fönstret slogs igen, och ett ögonblick derette var han försvunnen. ? Jag yttrade min önskan för värdinnan att blifv: närmare bekant med några flera af dessa Smi sånger. Gerna, svarade hon strax. Ingentint är lättare. Mina lilla Maria gömmer alla papp? ren der inne, och jag är viss på att hon gern låter mig få låna dem., Ett par minuter sednare fick jag äfven pap peren, som hon kallade dem. Jag satte mi