RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. EFTERSPEL I DYBECKSKA ARFSTVISTEN. Uti 2 482 af detta blad meddelades innehållet af den till Stockholms kämnersrält ställde stämningsansökan, hvaruti aflidne sockerbruksidkaren Erik Dybecks efterlemnade och för hans lagliga arfvinge förklarade son, kanslisten J. E. Dybeck samt dennes moder Johanna Fredrika Dybeck född Norman, söka enkefru Lovisa Aspelin född Dybeck, bennes son, grosshandtaren Th. Aspelin, och hennes dotter, enkegrefvinnan Lovisa v. Rosen född Aspelin, för att få åtskilliga mellan Erik Dybeck och dess broder ingångne afhandlingar ogillade och utbekomma de medel, som genom bemälde afhandlingar blifvit Erik Dybeck afhände. Vi meddela nu hufvudsakliga innehållet af det svar nyssnämnde svarande pårter genom sitt ombud, hr advokatfiskalen Staaff afgilvit. Såsom förklaring af de mellan bröderne Christian och Erik Dybeck ingångne afhandlingar anför hr advokatfiskalen: Redan år 1784 var Christian Dybeck etablerad såsom idkare af ett i hans egendom vid Drottninggatan inrättadt sockerbruk, och hade, dels genone inkomst af rörelsen, och dels genom gifte, förvärfvat en ej obetydlig förmögenhet. Då den femtonårige brodren Erik, blottad på alla tillgångar, nämnde år ankom till Stockholm, upptogs han af Christian med broderlig välvilja och användes till biträde i försäljningsboden, hvarjemte honom anvistes att i sockerbruket inhemta kännedom om sockerkokningen och öfriga till det mekaniska vid fabrikationen hörande. detaljer. Omkring 20 år sednare beslöt Christian attå en tomt. plats vid Brunkeberg anlägga ett sockerbruk, eller rättare, att ditflytta sitt eget samt låta ställa det i brodrens namn, såsom köpare. Då, hvad lätt begripligt är, Erik utaf de af honom ditintills under tjen