Fredagar. FaRCIDIISCl at NCUasall Tagre an på Angbaten. STOCKHOLM den 25 Sept. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris och London af den 43, samt från Hamburg af den 49 dennes. i SPANIEN. Ännu den 43 Scpt. hade posten från Barcelona icke anländt till Perpignan, så att underrättelserna derifrån blott gå till den 9. De bekräfta, att striden ännu fortfor. Ametler hade kommit dit med nya trupper till juntan; Prim hade äfven fått förstärkning. Den sistnämnde bade låtit skjuta några tagna fångar af insurgenterna, och detta hade väckt en stor förbittring. Juntan hade utgilvit en ny proklamation, hvari den säger sig vara viss om seger och att dess sak omfattas at heta landet. Underrättelserna från Granada, Sevilla, Valencia, Girona, m. fl. orter, synas äfven bestyrka detta hopp, emedan de skola förklarat sig för centraljuntan, I Madrid hade en tidning öppet förklarat sig för den, och i Gerona hade Don Ramon Cabrera blifvit af den der inrättade juntan uppdragen att understödja Barcelonesarne med härsmakt. Den 40 dennes var ännu allting lugnt i Madrid. Man hade den 6 fått underrättelse om Barcelona-händelserna; och tillsändt Prim. penningar; men icke vidtagit vidare åtgärder. Det parlamentariska partiet tror sig säkert om seger vid valen; men man är bekymrad öfver att Don Fransisco de Paula i hemlighet synes understödja det republikanska partiet, Något säkert bevis har man likväl icke, men Ametler är hans tillgifne, och dennes handlingssätt i Barcelona synes antyda ett sådant förhållande. Hvad angår drottningens giftermål säges nu, att Frankrike ämnar understödja en son till hertigen af Lucca, England gynna Don Fransiscos son, och att Don Carlos hos Ryska, Österrikiska och Preussiska hofven begärt deras bemedling för sin son prinsen al Asturien, men att den blifvits vägrad. FRANKRIKE. Liksom förut hållas de vigtigare telegrafunderrättelserna från Spanien hemliga, och hvad som utkommer andas i allmänhet bitterhet mot republikanerne. Det uppgifves ibland annat, att hela insurgenternas styrka blott är 4,200 man, 0. s. v. Om Spanska enkedrottningens resa till Madrid talas icke mer, och hon låter göra så stora anordningar i silt palats, att det ser ut som hon aldrig ämnar lemna Paris Hr Guizot besöker henne nu mycket flitigt. Under det hertigen af Nemours, återkommen till Paris, ordnar alla de böneskrifter han emottagit för att fördela dem på ministerdepartementen, har kongl. familjen kommit ifrån Eu till S:t Cloud, och lärer hysa mycken oro öfver hertigens af Bordeaux resa till Berlin. Den synes nemligen hafva till mål, att der träffa Ryska kejsaren; och denne anses aldrig kunna rätt försonas med Julirevolutionen. Man erinrar sig nu, alt på 43 år aldrig nigot svar meddelats Franska regeringen på någon enda at? de officiella mnotifikationer, som blifvit meddelade Ryska kabinettet, hvarken på hertigarnes af Orleans eller Nemours eller på prinsens af Joinville och prinsessan Cl!ementines förmälningar. Det omtalas att konungen af Neapel skall hafva visat sis benägen att ingå en handelstraktat med Frankrike på liberala grunder, och att ban motsälter sig förslaget att bilda en italiensk tullförening under Österrikes auspicier. Ambassaden till China kommer ej att afgå förrän regeringen fått underrättelse att kejsaren ratificerat traktaten i Ningpo. Man klagar öfver hela anordningen af denna mission, ty den synes visa, att deraf blir lika Ntet att hemta, som af så många andra dyra ambassader och expeditioner, hvilka förut varit utrustade. Chefen har aldrig sett China, och som han ej kan språket, kommer ailt i händerna på en tolk. ,Vårt systemx, säger i anledning häraf Commirce, ,kan ingenting och gör ingenting, men det gifver sis utseende af makt och verksomhet. SFORURITANNIEN. Drottningen har, åtföljd af sin gemål, lyckligen ankommit till Östende den 45, det de belgiske majestäterne voro dem till mötes. Från Ostende skulle Bräzge, Gent, Brössel och slottet Lacken besökas och till slut Antwerpen, från hvilken baron hemresan till England skulic företagas, såsom det tros den 20 dennes. OConnel bar nyligen hållit ett stort repealmöte vid Loughrea, der mer än 300,000 personer voro när varande. TYSKLAND. 3 . T Nasa sascsan AR dam av AFs tl fu ga an Ad octnara