Aftonbladet – 22 september 1843, sida 1

med rygg-ullens, samt dylikt mera, och fann sig uppmanad af patriotisk välvilja att befordra dem uti allmänt tryck, till andra får-patroners undervisning och nytta. Redån länge hade han öt versett och förbättrat sitt opus, samt till och med uppläst det för sin stjufbroder, pastor Lul veson, soma deröfver föll i vederbörlig förtjusning, och han ämnade snart uppträda på förfat tarebanan, fullt öfvertygad om den får-älskande publikens bifall. Härtill fordrades att han per sonligen begaf sig till Linköping att föranstalta om arbetets tryckning, och han hbvällde således inor sin höga panna beslutet att göra en resa till pro vinsens hufvudstad, men då pastorn ett par gån ger dristigt gjorde den frågan: Har bror ej ännu utsatt dagen till sin Linköpingsresa? svarade han, med vanlig sträf och förnäm rain Har min bror glömt det språket i grundtexten om den dagen och om den stunden vet inger mer än jag allena; du kan Vara viss jag inte försummar min tid, har, gudskelof! alltid haf hufvudet på rätta stället, när det behöfs Så stodo aktierna när underrättelsen ankom att de kungliga prihsarne på sim resa skulle be söka. Linköping och derstädes bivista den koncer! och bal, som årligen gifves för båda grenadier regementernas musik-korpsers enkeoch pupill kassa; en epok, hvilken vanligen lockade större delen af ortens ståndspersoner till staden, och m i dubbelt afseende var inbjudande. Pastor Lufveson, som sökte ett rezalt pastora i traktor af Linköpiug, hade Nyss gjort en res: till staden, för att dels behörigen uppvakta konsistoriales;--och dels höra sig före hvad medsö