Ae ETT LITET MANUSKRIPT; (hittadt i ett åf de gamla skåpen på kanslisidan i kongl. Svea hofrätt.) AF HARALD CECIL. I Januari 4839 var jag en gång på en börsbal. der jag dansade tre valser och två fransäser med samma dam. Också var min moitige ett förtjusande fruntimmer. Förmodligen är ni subskribent på herr Hjertas läsebibliothek och Thomsons kabinettsbibliothek eller hemtar ni er lektyr vid Storkyrkobrinken. i f. d. Wiborgska bokhandeln, eller annorstädes: likagodt! ni följer med er tid, ni har säkert läst alla de herrliga romanerna af Bulwer, Spindler, Marryat, Brisset, Eugene Sue, James, och Arnould, och Morier, m. fl. m. fl. Ni har läst en mängd de mest noggranna och målande beskrilningar om både blonda och brunetta unga damers intagande utseende och behågfulla sätt at vara, om sköna och felika gestalter, om ljusa lockar, hvilka bildade en förtjusande ram till et mildt smäktande hufvud, om serdeles små munnar, utmärkt vackra, kringsväfvade af de täckaste drag, och visande två sköna perlrader, om ädla pannors snöhvita glans, om aldrig förr sedd2 så ljufva färger, så vackra liljor och bleka rosor. som de, hvilka blomstrade på hbjeltinnans ansigte och hals samt framskymtade från det höga skön! hvälfda bröstet, om fölter, så små, att de nästan väckte löje, om mjukhet och behag i hvarje rörelse, och om en stämma, hvars välljud gick åhöraren in i själen.