Aftonbladet – 19 september 1843, sida 2

PR ERPsETen MER MUSHAE 009 CA RAR UR 2 net SEEM RTV fördelaktig. Vid 40 års ålder har han gifvit en konsert af egen komposition: 2832 räknades han redan bland Europas förnämsta violinister, och skall, jemte en fulländad teknik, isynnerhet utmärka sig genom en glödande känsla i sitt spel. (Insändt.) MERA ATT TÄNKA PÅ I DE SVÅRA TIDERNE. Aftonbladet JE 483 den 46 Augusti innehåller en artikel, som efter en allmän häntydning på möjligheten, att då någon handelseller näringsgren möter ofördelaktiga konjunkturer, uppsöka nya hjelpkällor, specielt förordar skogarnes amlitande i ökad skala, medelst handsågnings allmännare införande bland allmogen, såsom ersättning för en aftynande jernhåndtering; till stöd för hvilken åsigt aniföres det exempel på en betydlig planktillverkning med handsig, som allmogen inom Kalix socken i Norrbotten detta år lemnat. Författarens kännedom om det nyssnämnde exemplet från Kalix synes grundad på felaktiga och förhastade underrättelser, enär mängden af tillverkningen är uppgifven dubbelt emot verkligheten samt den i allmänhet dåliga beskaffenheten alldeles förbisedd: Sistnämnde omständighet bar gifvit ins. anledning att yttra sig, icke såsom anmärkare mot artikeln, utan endast för att lemna ett ringa bidraz till en närmare utveckling af de hufvudåsigler densarama innehåller. e Delande farhågan för jernhandteringens fortfarande belryck, midt under skyddet af sina vidsträckta privilegier, hvilkas inre vanmakt mest falla i ögonen då de rätta eller naturliga lifskällorna börja utsina, tror äfven ins. på både nöd vändigheten och möjligheten att i skogsprodukter söka en betydlig, fast icke tillräcklig, ersättning. Detta och mycket annat wille sannolikt bättre lyckas, om rezerinzen söker verksamt befrämja Svenska handelns och sjöfartens fördelar utomlands, såsom de fleste näringarnes lifsådror, heldre än att dela största omsorgen åt minuterin; af privilegier, skråoch förmyndareinrättninga samt tryckande formaliteter för industrien inom landet. Till skadlisa löjligheter af sednare slage må räknas, att allmozen är, genom Kongl. resol den 29 November 4756 och Kongl. brefvet den April 1828, förbjuden att på egna sågar förädla mer af sin egen skog än till husbehof, vid dryg: böter och förlust af tillverkningen om denna ut bjudes i handel; men satoma hulda förmyndarelag istiftnipg har intet emot, om allmogen på ett end: år skulle ruinera sin skoz med handsågning til lafsalu, hvilken med få undantag lemnar en bort skämd produkt, hvarpå detta års tillverkning båd i Kalix och Råneå socknar i Norrbotten lemna; lett tydligt bevis. Det faller sig klart, att icke omvårdnaden om allmogens skog, utan sågver ke egares serskilda intressen dikterat nämnde lag hvilken, understödd i sin skadliga verkan af et blindt spekulationsraseri, på den uppgifna orter framkallat öfverproduktion af en vara, som hvar heldst hon kommer skall utskämma och misskre ditera Svenska träexporten. Upplysningsvis mi inom parentbes nämnas, att den verkligen stor Iplankti!lverkningen i Kalix lika mycket åstad kommits genom klumpig bilning med yxa, son med handsåg, och att prof af den sålunda för Iderfvade produkten finnas i hufvudstadens bräd gårdar, ehuru mängden gått direkte på utländsk iplatser, till rekommendation för en annan gång Exempel saknas väl icke, att handsågning ka lemna en vacker produkt, men ins. tror att dett tillverkningssätt, infördt såsom allmän näringsgrei bland allmogen, visserligen snart skall utrota sko garne, men aldrig visa att de blifvit med no urskiljning anlitaden, såsom förf. i Aftonbladet ön skat. Om handsågning skall zöras med noggrann het, så kostar den för mycket arbete och ger e stor qvantitet samt omöjligen de precisa och vac Ikra plankor, som med vattensåg kunna tillverkas Om icke oförnuftiga lagar hindråde allmogens na Iturhiga rätt att använda sin egen skog på hva lsätt den bäst kan och förstår, så kan man var viss att planktillverkningen vunne så mycket beskaffenhet, att man ej beböfde förstöra hälfte skog till samma värde på bandelsvågen, emc hvad nu åtgått för en vanvårdad tillverkning. Att den ofantliga brist, som en afstannad jern