— De fordna länsherrarne fästade ofta vid länsutdelningar de kuriösaste vilkor. En herre till Videlon i Bretagne föreskref sina Jänstagare, att deras ädelborna friar på Juloch Pingstaftonen skulle infinna sig ho: honom, för att låta honom klippa naglarna på deras fötter. Ville damerna befria sig från denna tjenst, kunde det ske derigenom, att de om julaftonen buro till honom i en kettel två små kattungar och på pingstaftonen en korg med friska drufvor och en skära. — Abedissan af Rimeremont hade en länstagare, som den 24 Juni hvarje år måste öfverlemna henne en talrik snö eller i brist deraf en hvit tjur. — Då aboten i Figeac kom till staden, mäste herrn af Montbrun taga emot honom på la Roque, klädd i randig rock och med ena benet bart, samt pälla barns stigbygel och iskänka åt bonom under måltiden. — Fursten af Sonbise, berre till Roubaix, tills köl sina underhafvande vid detta herresäte alt på en bestämd dag infinna sig utanför slottet, och göra grimaser. — I många församlingar var det godsegarens vältsbefjenter tillåtet att inställa sig vid alla bröllop med två hetshundar och en vindthund och intsga sin lats vid bordet, midt emot bruden, samt efter brölmå tiden sjunga en sång. Brudfolket måste gifva hundarne att äta, och i många byar fingo dessa sitta vid bordet bredvid bruden och äta på talrik, liksom de andra gästerna.