Aftonbladet – 13 september 1843, sida 2

ÖA rr kommunikation med en i midten liggande tornformig byggnad, innehållande rum för Guvernören, Polisoch Ekonomi-Inspektörerne och öfrige Ttjenstemän vid fängelset. Bevaknings-personalen, som utgöres af 24 ur tjenst gångne, pålitlige Under-officerare, bor icke på stället. Det gamla ransaknings-fängelset tillbygges med en flygel, inredd efter Philadelphia-systemet, med 48 celler, som värmas genom 4 st. i souterrainnen anlagda ugnar. I Berlin, Cöln, Königsberg, Mänster och Ratibor komma nya fängelser att uppföras, och till de 2:ne förstnämnda, som innevarande år skola påbörjas, äro projekt-ritningar uppgjorde af Geheime-rådet Busse, om för sådant ändamål åtföljt Doktor Julius till England. Dessa projekter, som benäget blifvit mig förevisade, äro till plan lika med Modell-fängelset i London, men med någon olikhet i detaljerna. Cellerna uppvärmas med vatten, med den förändring i caloriferernes konstruktion emot modell-fängelsets, att hvarje våning har serskilda calorifer-rör, hvilket i anseende till klimatets olikhet ansetts nödvändigt. Man har äfven för besparing i byggnadskostnaden uteslutit vattenspolnings-kloaker i cellerna, och i stället före-l: slagit fasta kloak-stolar med dragrör, förenade med ventilations-rören från cellerna, och med luckor ikorridor-väggen, för ombyte af kärl, på samma sätt som för nya fängelset i Paris är föreslaget. I :samburg kommer äfven ett stort straff-fängelse att uppföras, hvartill jag äfven haft tillfälle att se projektet, uppgjordt af Direktör Wimmel. Det utgöres af 3:ne flyglar för karlar, hvaraf den ena, efter Philadelphia-systemet, är inredd med celler för natt och dag, 13 fot långa, 7 fot breda och 40 fot höga, på ! begge sidor om en genom alla 3 yvåningarne öppen korridor — de 2:ne andra eller Auburnska systemet med mindre celler för natten midtuti, och arbetssalar på begge sidor, samt 2:ne fyglar för qvinnor, hvaraf den ena efter Philanelphia-systemet, den andra efter Auburnska systemet, inredda på samma sätt som för karlarne. Från dessa flyglar är en passage-byggnad, som teder till en derintill liggande byggnad, innehållande bostad för Guvernör och Tjenstemän samt ekonomie-rum. Emellan flyglarne, som alla äro 3 väningar höga, ligga fånggårdarne afdelade i mindre promenad-gårdar. För cellernas uppvärmning äro i hvarje flygel 2:ne caloriferer med serskilda vattenrör för hvarje ? våning, efter samma princip som i projekterna till de Preussiska fängelserna är följd. Kloak-stolar i cellerna med dragrör och luckor i korridor-muren äro äfven här föreslagna. För att lätt kunna bedöma hvilka af dessa, nästan på alla ställen olika fängelse-anstalter, som kunna tagas till ledning för uppgörandet af de ändamålsenligaste förslag till fängelser i Sverge, får jag deröfver framställa följande betraktelser i afssende på systemerna: Då fängelser hafva för ändamål antingen att hindra den anklagade att undanhålla sig från ransakning, eller från att försona ett begånget brott, och att tillika, : om möjligt, moraliskt förbättra den fallne, eller ock, ; As In ffa AA DD pm mAr mh a ÅA — pp MÅ Mr FÅ — -— FN ke p— jä — m-— p—-— mel om att, der förbältring icke är möjlig, sätta honom url: stånd att ytterligare bryta emot lagarne för samhällets bestånd, lärer det system böra väljas, som, med minsta kostnad för staten, uppfyller de dermed äsyftadel ändamål. Erfarenheten har i alla länder visat, huru mycket ransakningen försvåras och förlänges i gemensamma fängelser genom de råd och läror den mindre brottslige får inhemta af de mera öfvade i konsten att missleda Domaren. Man har derföre i allmänhet ! antagit Philadelphia-systemet såsom det ändamålsen: IHigaste för ransakningsfångar. Hvad fängelser såsom förbättrings-anstalter vidkommer, måste man, utan att. idervid fästa alltför stora förboppningar, likväl söka! draga all den nytta, som deraf står att vinna, och om någon förbättring är möjlig, erbjuder otvifvelak ) tigt Philadelphia-systemet dertill bästa tillfället, då det ger den fångne i ensligheten tid till allvarlig sjelfpröfning och eftertanka, samt, om möjligt är, gör i honom tillgänglig för hättre moraliska grundsatser. I Förbättras icke fången der, går han åtminstone icke mera förderfvad ut, än han kom in, hvilket ofta är fallet med det Auburnska systemet, der erkändt är af detta systems ifrigaste anhängare, att kommunikationen emellan fångarne icke är möjlig att förekomma, och der således lasten har stort fält att utveckla sin smitta. Philadelphia-systemet kan derföre äfven med skäl anses för det ändamålsenligaste för alla, hos hvilka förbättring kan vara möjlig att tillvägabringa. Den fattade fördomen emot detta system torde hos många härleda sig ifrån ett förblandadt begrepp om ensligt och enskildt fängelse. Det förstnämnda, som helt och hållet afstänger fången från allt umgänge med menniskor, begagnas endast såsom ett hårdare straff för förbrytelser inom fängelset, och om detta för vida utsträckes, kan det visserligen hos svaga menniskor hafva skadlig verkan på både själ och kropp. Det enskilda fängelset deremot afstänger icke fången från umgänge med menniskor, utan blott hindrar honom från beröring med andra brottslingar; och då han dorjemte får vara tidtals ute i fria luften, fär tillräcklig föda, och hvad för helsans bibebållande i öfrigt erfordras, är icke skäl för handen, att tillskrifva det några hvarken för helsan eller förståndet skadliga följder. Der sådana förhållanden visat sig, torde de snarare böra tillskrifvas osundt läge, utmärglade kroppskrafter, brist på rörelse och på frisk luft eller en öfverdrifvet sträng disciplin, hvilket är så mycket mera sannolikt, som hvarken uti fängelset i Glascon eller i la Roquette de mot Philadelpbia-systemet anförda olägenheter förmärkts. Huruvida likväl samma system bör tilläm pas för mångårigt fängelse, derom kunna tankarne vara delade, i anseende till den större kostnad det medförer och den svärighet, som torde uppstå, att i l enskilda celler sysselsätta ett stort antal fångar, synnerligen i ett land, der industrien icke är högt uppdrifven. STOCKHOLM den 13 Sept. — Höglofl. Riddarhus-direktionen har i år haft en serdeles otur med sina revisors-val, genom talrikheten af inträffade alsägelser. Sednast berättade vi, att Hr Lagmannen Edelstam blef utsedd. Afven han inkom med en afsägelseskrift, på grund af anförda giltiga förhinder af andra C Anhatecräram ål NA utcåre Hr KammarättsRådet